@annaileby_art
anna@annaileby.comEn bild på dig som togs i somras.
Den här bilden togs när jag och Emil tågluffade runt i Sverige och spontanåkte dit vi kände för, alltid hade med oss en vinflaska i bagaget att dela på tåget, bara hade med oss två ombyten och bara gjorde vad vi hade lust med.
Här bestämde vi oss för att åka till Karlstad, bara sådär. Sen låg vi mest i gräset och hade det bra ihop med Majken och min familj.
Här var det sommar och varmt, vi skulle snart gifta oss och jag minns att jag sa till Emil när vi satt på tåget, att nu, nu är jag genuint genomlycklig!
Känns som evigheter sen och jag minns faktiskt inte ens hur det känns att känna sådär längre….
Anna
För en utomstående som jag är det svårt att förstå. Men att det är en obeskrivlig smärta som just nu bor hos dig går inte att ta miste på.
Jag har hängt med dig sen du började blogga (tror jag:)) minns dock inte hur jag hittade dig men så glad att jag gjorde det! Jag kikar in hos dig nästan dagligen.
Men skämmas borde jag för att jag aldrig kommenterar.
Vet egentligen inte vad jag vill ha sagt, svårt de där med internetmänniskor som gör avstamp hos en fast man egentligen inte känner dem.
Du är en grym illustratör!
Har älskat dina teckningar sen start o din utveckling me! ( Synd att du inte tecknar barn på beställning. Har nämligen fått barn nyligen o skulle verkligen vilja ha honom tecknad av dig när han vuxit till sig lite:) )
Jag beundrar dig för din Modighet!
Blev så otroligt glad och inspirerad när du vågade ta steget att ”vara egen”
Du är helt enkelt så jäkla bra:)!!
Och stark som orkar dela med dig i allt det svåra
Nu blev det här värsta romanen, vilket inte var meningen men
Jag önskar av hela mitt hjärta att du får känna dig så där genomlycklig igen, SNART! Och att din pappa blir bra !
Kram
Olivia
Varma tankar till dig. Läser just nu, eller jag lyssnar på talbok. Munken som sålde sin ferrari. Den dök upp helt perfekt i mitt liv, när jag kan tyckas verka lycklig för man har alllt man drömmer om. Men ändå länns allt som en börda och man/jag bara mådde som en grå potatissäck. Jag vet att det verkar hända saker runt om dig som du inte kan påverka så det kanske inte hjälper dig så som de har hjälpt mig. Men det är å andra sidan bara en bok. 🙂 Bara ett litet tips, och inga måsten. Kramar till dig Anna!