Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

Anna Efter Operationen!

maj 6, 2015 | Kläder, Tankar och Vardag | 6 Kommentarer

bild

Idag har det gått tre veckor sen jag opererades.
Herregud vad tiden går snabbt, känns som igår!
Som tur är KÄNNS det inte som igår för i början gjorde det faktiskt väldigt ont. Jag var öm och trött mest hela tiden, och det här med att man inte får bära gör en verkligen handikappad i vanliga situationen som tidigare var väldigt lätta.
Tex har jag inte kunnat bära upp Knut till skötbordet, inte heller har jag kunnat byta blöja om Emil burit upp honom eftersom han sparkar så förjordat. Sparkar på nyopererade bröst = aj.
Jag har inte kunna bära honom i och ur sängen, ur vagnen, i matstolen. Ja ni fattar. Krångligt helt enkelt.

Men nu är det bara en vecka kvar och sen ska jag vara så gott som ny igen och slipper sova på rygg och får dessutom byta ut den fula stödbehån mot något lite mer flott.
Jag har alltså, som jag skrev, sovit på rygg de senaste veckorna och jag är verkligen ingen ryggsovare i vanliga fall. Den fula behån ar jag också fått ha dygnet runt vilket ska bli väldigt roligt att bli av med och ÄNTLIGEN få köpa en ny!

Jag tejpar ärren på brösten (jag har som ett ankare av ärr på varje bröst, runt bröstvårtan, sen rakt ner och sen ett långt under hela bröstet) varje gång jag duschar och ska fortsätta tejpa i minst två månader. Detta för att ären ska bli så smala och fina som möjligt.

Nu har jag börjat vänja mig vid min nya kropp och jag är så VANSINNIGT nöjd! Helst vill jag gå naken hela tiden!
Det känns som att jag äntligen ser ut som jag borde, att jag alltid borde haft den här storleken på brösten.
De är inte i fokus längre, stör aldrig när man ska klä på sig och min hållning har förbättrats avsevärt.

För ett tag sen var jag på fest och då var det en okänd kille som kommenterade mina brös när vi spelade rundpingis. Han var helt ovetande om att jag opererat mig precis och när jag fick pingisbollen på brösten sa han -Du har inte mycket att ta emot med precis!
Korkat av honom att kommentera någons bröst överhuvudtaget och kanske hade jag blivit sårad om jag alltid sett ut så. Men nu blev jag istället glad (inombords bör tilläggas, blir aldrig glad av kommentarer om min kropp från okända män) för han upplevde alltså mig som någon med små bröst.
Jag har aldrig sett mig själv så förut och det var en väldigt skön känsla att för en gångs skull, inte vara hon med brösten.

6 Kommentarer

  1. Oj, jag har inte varit inne på din blogg på evigheter, så har helt missat att du opererat dig. Och måste säga att jag blev smått chockad, för jag har ALDRIG lagt märke till att du har (hade) särskilt stora bröst?! Men du har kanske varit väldigt skicklig på att klä dig så de varit ur fokus(?) För mig iaf.
    Skönt att du är nöjd iaf. (Och den där okände killen som kommenterade borde fått en liten lavett! Ingen rätt att kommentera, varken stora eller små.)

  2. Men kan inte män/karlar/gubbar/killar fatta att det inte är okej att komma med såna kommentarer!

  3. Härligt att du är så nöjd och att det verkar gå bra och läka bra 🙂 (eftersom du inte har skrivit något motsatt om läkningen antar jag det?!?)
    Även om du blev glad över kommentaren från killen när du spelade pingis var det ju verkligen korkat uttryckt som sagt, man säger bara inte sådant.
    Tänk om vi tjejer skulle ge killar kommentarer på liknande sätt om deras könsorgan liksom!

  4. Åh jag blir så glad när jag läser om din operation Glad för din skull och glad för min skull – eftersom det gör mig om möjligt ännu mer övertygad om att jag SKA göra en bröstförminskning!

    Fick mitt tredje barn för 2 veckor sedan, tyvärr vill han inte amma så jag pumpar 8ggr om dagen och kommer väl orka med det några månader… SEN ska jag först ta tag i vikten och sedan se om jag kan få remiss till landstinget.

    Och NU till min fråga till dig – hur lång tid efter att du ammat färdigt Knut kunde du få operationen? Finns det några såna regler? Kan man gå till vårdcentralen och be om remiss så fort man slutat amma!

    Längtar tills jag ser ut som den jag känner mig som – precis som du beskriver så vill jag bara se ut som jag borde! 🙂

    Kram på dig och lycka till med läkningen!
    mvh Karoline

    • Hej!

      Du måste vänta 6 månader efter att du slutat amma för stötfångare göra det. Och såklart vikten då, måste va under BMI 25 för att få det betalt. Om man betalar själv är det nog inte så noga.

  5. Men vilken idiot! Jag blir helt galen. Hur kunde du låta bli att smacka till honom åtminstone verbalt. Guuuuuuud jag blir galen!!!
    Aaaaaaarghhhhhh!!!!
    A

Läs mer 

En annan slags jul.

Nu när pandemin härjar över världen kan vi inte längre fira jul på samma sätt som vi gjort förut, fullt med folk, mat och stoj.Jag är uppväxt med att vi bara firat med vår familj och min mormor. Alltså fem personer.Det var alltid dukat fint med julduk (som pappa...

En väggmålning till My!

Förra veckan var jag i Halmstad och träffade My Feldt i hennes nya projekt, Tivolikiosken!Hon är i full färd med att förvandla sitt gamla cykelcafé till en tivolikiosk och jag skulle vara med på ett hörn, för jag skulle nämligen måla en karusell! Jag satte igång...

Från illustratör till konstnär.

För ungefär ett år sedan höll jag på att förbereda min första separatutställning. Jag hade bestämt att jag skulle ha hela lokalen fylld av stora, inramade teckningar.Alla stod klara i min ateljé, inramade med nyputsat glas. Allt ja slitit med.Och det var så...