Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

Annas Hem!

apr 13, 2012 | Huset, Inredning, Tankar och Vardag | 20 Kommentarer

Bästa Evelina har listat sina olika hem på sin blogg och jag tänkte att det där kan ju jag också göra, jag har ju bara bott på tre ställen!
Sen började jag räkna lite och kom fram till att jag visst bott på 14 (!!!) ställen! Tänk så fort man glömmer och så hiskeligt fort tiden går.

Här är iallafall mina hem genom åren:

Först ut: Karlstad – Kronoparken
Beskrivning: Ett klassiskt villaområde i medelsvennson stil, fullt med ungar och asfalterade små cykelvägar i oändlighet.

Jag fullkomligt älskade att bo här!
Jag minns precis hur det luktade när det blev vår och pappa tvättade bilen, när man kunde springa över till Rebecca i träskorna och sätta på nya såna där färgade pluttrar på ekrarna på cykeln och cykla runt runt runt kvarteret tio varv och alla kompisar fanns precis runt knuten!
Hur man kunde gömma sig i trädet, spela brännboll på gräsmattan och hur man kunde hänga i lekparkerna sent in på nätterna.

Sen fyllde jag fjorton år och vi flyttade en mil ut på landet.

Plats: Karlstad – Edsgatan
Beskrivning: Hus med stor blommande trädgård, femtio meter från vattnet och mitt rum hade snedtak åt båda håll.

När vi flyttade var jag livrädd att alla vänner skulle glömma bort mig, att jag skulle bli ensam och övergiven men som tur är har jag snälla förstående föräldrar som skjutsade och hämtade i oändlighet och så fort jag fyllde femton fick jag inte mindre än två mopeder att åka till kompisarna med.

Det var här, i det där flickrummet som jag helt plötsligt blev tvungen att växa upp så snabbt.
Jag hittade internet och chattade hela långa dagarna och än den ena, än den andra kom och hälsade på och försvann lika snabbt igen.
Det här var en strulig period i mitt liv och jag minns att mamma och pappa försökte få mig glad igen, men det var liksom ett kompakt mörker runt mig.
Fast det berodde inte på att vi flyttat, utan helt enkelt på att jag råkade bli tonåring just när vi flyttat dit.

När jag tog studenten, växt upp och mognat en smula började jag se ljuset igen.
Då tog jag mitt pick och pack och flyttade till Södertälje.

Plats: Södertälje
Beskrivning: En stor tvåa med fransk balkong och som alltid luktade lite surt och inrökt. Lägenheten kunde liksom aldrig bli ren, hur mycket man än skrubbade var den ändå alltid lite klibbig.

Här bodde jag ihop med min dåvarande pojkvän Daniel. Jag flyttade in till honom direkt från mina föräldrar och hela första halvåret bara grät jag och ville hem.
Kunde inte för mitt liv förstå vad jag gett mig in på och Stockholm var så stort och jag så liten.
Jag hatade tunnelbanorna i stan och jag vågade aldrig prata med någon.
Vi hade absolut inga pengar alls eftersom jag var för ung för att få studielån så jag åt varma koppen varje dag i ett helt år. När jag var i skolan följde jag med de andra när de åt pizza och åt deras kanter.
Jag fick äta massvis med vitamintillskott för att inte få skörbjugg och vi satt isolerade i lägenheten för att vi inte hade råd att gå ut.

Andra sommaren i Södertälje började jag jobba som servitris och fick upp ögonen för det här med öl.
Jag och Daniel gjorde slut och istället flyttade jag ihop med en av de andra servitriserna i hennes lilla studentlägenhet.
Vi va ute hela nätterna och festade, kom hem någon gång på morgonkvisten och det enda vi åt var melon och naanbröd. Och öl då förstås.

Vi bodde ihop i tre månader innan vi hade ett storbråk så jag flyttade, slutade som servitris och blev tillsammans med Daniel igen.

När jag tröttnade på livet i den inrökta lägenheten flyttade jag hastigt och lustigt 50 mil åt motsatt håll och bosatte mig på västkusten.
Utan Daniel.

Plats: Gerlesborg
Beskrivning: Ett torn med tre våningar, utedass och små stegar mellan våningarna. Precis som Muminhuset fast i miniatyr.

Jag minns precis hur det kändes att bo i det där tornet. Allt va i miniatyr. I kylskåpet fick det plats ett paket smör och två liter mjölk, man fick inte ha på mer än två elektriska saker samtidigt om strömmen skulle hålla och man duschade i ett skjul på gården med jordstampat golv.
Varje våning var ungefär fyra kvadratmeter stor och på översta våningen hade man utsikt över havet.

Det här var mitt första egna hem. Som bara var mitt och jag älskade det över allt annat! Mitt torn!

Dock stod jag bara ut i en dryg månad innan jag flyttade till en stor sommarstuga i samma område. Där bodde jag ihop med Lidberg, Selma och Josefina och vi hade det idealiskt i början! Vi bakade, sydde i vardagsrummet och drack vin och klädde ut oss på kvällarna.

Här bodde jag i ett år. Lagom tills att jag flyttade hade vi alla blivit ovänner och orkade knappt vara under samma tak med varann längre.
Då flyttade jag till Stockholm.

Plats: Orminge, Nacka
Beskrivning: Jag hyrde ett rum hos min kompis flickvän och hennes nyfödda dotter. Mitt rum var gult och det luktade alltid haloumi och bebismat i köket.

Här bodde jag bara en sommar och hela den här perioden är lite luddig.
Jag var hjärtekrossad och visste inte riktigt vad jag skulle ta vägen eller göra med mitt liv.
Så jag satt mest i hennes stora röda sammetssoffa och tittade rakt fram.
Under den här perioden jobbade jag som receptionist på ett dataföretag i Nacka Strand och kände mig alltid så malplacerad eftersom jag inte hade råd med en Ferrari (det stod inte mindre än tre stycken på gatan där jag jobbade!)

Någonstans under den där sommaren flyttade jag till en lägenhet på Östermalm jag lånat av en kompis.

Plats: Valhallavägen, Stockholm
Beskrivning: Världens mysigaste superlilla lägenhet högst upp i ett gammalt hus. Det fanns en loftsäng och ett kök man knappt kunde komma in i för att det var så litet.

Här bodde jag i några veckor bara. Hängde på Mosebacke och åt sushi mest hela tiden.
Mådde lite bättre och insåg att Stockholm kanske inte var så dumt ändå.
Jag gick på Gröna Lund och kunde promenera hem på kvällen, genom ett ljummet sommar Stockholm.

Sen ville min kompis ha tillbaka sin lägenhet så jag tog mitt pick och pack och flyttade till en studentlägenhet i Karlstad.

Plats: Herrhagen, Karlstad 
Beskrivning: Min första studentlägenhet, som hade en väldigt blå fondvägg och ett stort kök och om man öppnade fönstret kunde man höra spelningarna från Nöjesfabriken på kvällarna.

Det här var hemma. 
Det kändes som min fristad eftersom jag var i min egen stad, visste var alla vägar ledde och jag kunde klara mig själv för en gångs skull.
På dagarna var jag på universitetet eller åt sushi vid älven med Oskar, min nyfunna studentvän. Vi var alltid ute och dansade ihop på kvällarna och åt gratisbuffé på fredagar.
När jag inte lekta med honom så hade jag min vapendragare och bästa kompis Johan. Vi var oskiljaktika och lekte nästan all vaken tid.
Han lagade mat åt mig och vi kunde dansa i timmar. Han tog med mig på utflykter och roadtrips och jag kunde inte tänka mig ett liv utan honom!
Han var, och är, fortfarande en av mina allra bästa vänner. Även om vi nu har helt olika liv, är jag honom evigt tacksam för allt han gjort, för alla gånger han varit en axel när jag behövt någon och för alla tusen timmar han dansat bort med mig på nätterna!

Det dumma med studentlägenheter är det där med student. Är man inte det får man ju tyvärr inte bo kvar och det var med sorg i hjärtat jag flyttade ifrån den där lägenheten.
Kanske visste jag redan då att det här va sista gången jag skulle bo i min stad, med mina vänner, med min familj, med mitt liv alldeles inpå knuten.

Jag flyttade tillbaka till mina föräldrar och plötsligt en dag, fick jag ett erbjudande från min faster om en lägenhet i Värnamo.
Värnamo av alla ställen.
Platsen som varit min tillflyktsort när jag var som ledsnast under tonåren, min semesterort och min verklighetsflykt.
Dit flyttade jag då.


Plats: Flanaden, Värnamo
Beskrivning: en liten lägenhet med sovalkov och ett minikök med fina krokar för kopparna. Genom fönstret såg man hela stan.

Jag flyttade till Värnamo i Augusti 2008.
Till min turkosa lägenhet med rosa hall, till platsen där man hejar på folk på gatan och vinkar till bilarna som kör förbi.
Till staden där alla känner alla och jag var ”hon den nya” i över ett år.

I oktober 2008 blev jag ihop med Emil. Han bodde i lägenheten mitt emot min och jag minns att jag var och är, så kär att benen vek sig när jag såg honom.
Jag kunde sitta på nätterna och tacka ödet för att det lett mig just hit, till denna lilla plats på jorden och tack, tusen miljoner tack för att du gav mig Emil!

Sen kom jobberbjudandet från Björn Borg och jag flyttade igen.

Plats: Varberg
Beskrivning: jag fick hyra ett möblerat rum på landet, hos en av mina kollegers föräldrar. Rummet var hur fint som helst och precis nyrenoverat. Jag hade rund diskho och hästar utanför fönstret.

Lägenheten jag hyrde var möblerad som sagt och jag visste inte hur länge jag skulle stanna så jag hade inte med mig några möbler alls.
Jag vantrivdes med att bo i andras grejer, utan min råddjurssamling och mina gardiner.
Jag stannade i tre månader och hann se islossningen och våren från Björn Borg kontorets tak innan jag flyttade tillbaka till Värnamo.

Plats: Flanaden, Värnamo (fast Emils lägenhet)
Beskrivning: Emil hade ganska poppig inredning när jag flyttade in, allt va vitt och jag minns att hans tv var gigantisk. Han hade svartvita popkonstmålningar på väggarna och kunde laga mat efter recept.

Vi insåg att det var onödigt att ha varsin lägenhet precis bredvid varann så jag hasade över alla mina saker och vi blev sambos.
Vi gjorde om precis allting i lägenheten och målade och jag lärde Emil hur man letar efter saker på loppis och vad som är vad när det gäller fynd.
Vi var på loppis JÄMT! Hur roligt som helst hade vi under den här tiden och var så löjligt kära i varann att vi knappt kunde gå en dag utan varann.

En kväll hamnade vi på en spontan efterfest i en lägenhet vi aldrig varit i förut. Vi blev totalförälskade och sa till varann på natten att dääääär skulle man minsann vilja bo!
Veckan efter fick vi frågan om vi ville ta över den!

Plats: Vikingagatan, Värnamo
Beskrivning: Det mysigaste köket med gå in skafferi och ett vardagsrum med balkong!

Den tiden vi bodde i den lägenheten var mitt livs roligaste tid!
Våra bästa vänner bodde i lägenheten under oss och våra andra vänner i huset bredvid.
Vi hade alltid öppna dörrar och sprang mellan varandras lägenheter och grillen var tänd dygnet runt.
Vi sov i trädgården, vi hade middagar, vi hade glasögonfest och vi skrattade halvt ihjäl oss.

Sen kom huset….. 

Plats: Hindsekind, Värnamo
Beskrivning: Stort, rött, tvåvåningshus med kalla golv och tre kakelugnar. Körsbärsträd och vinbärsbuskar, vedeldning och lantluft.

Här bor vi nu och här tar listan slut.
För här ska jag bo, sålänge jag bara kan. Helst för evigt och lite till.

Efter fjorton flyttar, hittade jag till slut hem.

 

20 Kommentarer

  1. Jag gillade den första bilden, och conversehyllan, nu vill jag ha en egen. 🙂

    Läs gärna mina senaste inlägg om gratisreklam och könsroller bl.a.

  2. Jag älskar att läsa sådan här historia om folk. Särskilt när jag själv har planer att kanske flytta till en annan stad. Blir inspirerad av ditt inlägg att våga!

  3. Men så härligt inlägg! Nu känns det som att jag känner dig! 😀

  4. Vilken underbar berättelse.Blev sugen på att skriva min egen saga.Jag har ochså bott i massa olika lägenheter,men inte så många städer som jag skulle velat.

  5. Åh vilken fin historia! Hoppas ni får bo länge i huset. 🙂

  6. Vad underbart att det inte bara är jag som är nomad, utan letade ständigt efter det där ”hemmet.” Nu tror jag att jag har hittat det….hatar att flytta så jag håller tummarna! Ert hus ser verkligen ut som ett riktigt Ilon Wikland hus, skulle kunna varit Bullerbybarnens hus, man får en sån känsla=)

  7. Så du har bott i ”Tokstan”, hihi. Jag me i något år (ursprung: Järna) 🙂

  8. Snälla säg att det går å köpa en likadan skohylla? Älskarn!

  9. Så många flyttar! Fint att du hittat hem till slut.

  10. Jag blir alltid så tokigt glad när jag tänker på att du bor i Värnamo. Har bott utanför Forsheda, Reftele och Anderstorp och har haft en sån himla hemlängtan den senaste tiden och det känns liksom lite bättre när jag får läsa lite om dessa små ställen 🙂

  11. Låter ledsamt och glatt på samma gång. Att bo i en kappsäck är både mysigt och jobbigt. Grattis till uppfylld dröm 🙂

  12. wow vilken härlig berättelse anna! 🙂 jag ser fram emot att följa dig vidare med huset och allt! 🙂

  13. Vilket fint inlägg! Och jag kommer ihåg alla dina platser (förutom det första då… då var jag ju inte riktigt med i bilden!) 😉 Kul med alla ställen, och så många de blivit!
    Kram

  14. Rolig läsning!! Du har hunnit med mycket. Jag har bara bott på två ställen ännu…

  15. Underbart inlägg! Vad det känns som man får lära känna dig genom hemmen du haft och livet du haft i dem.

  16. Vad kul att se vart du har bott! Jag har under det senaste läsåret bott här på folkhögskolan i värnamo och pluggat på textilakademin. Har följt din blogg utan att fatta att du faktiskt också bor i den här lilla staden! Small world.

  17. här märks det tydligt att flyttarna man gör verkligen utgör olika kapitel i ens liv 🙂
    jag har också flängt runt i mina dagar, och bor just nu i kronoparken , där du började! det är ju lite kul:) jag trivs verkligen jättebra här i karlstad. 🙂

  18. Ni har hittat ett underbart fint hus! Det är så roligt att få följa renoveringsutvecklingen.
    Kram Malin

  19. Vad kul att läsa om alla dina flyttar! Och hjälp vad lycklig du ska vara som bor så fantastiskt nu. Vilken dröm!

  20. Roligt att läsa om alla dina flyttar. Och vad lycklig du måste vara som bor så fantastiskt fint. Vilken dröm!

Läs mer 

Min Stockholmshelg!

I fredags när jag lämnat barnen på förskola och skola, så satte jag mig på tåget mot Stockholm.Äntligen Stockholm!Tycker så mycket om att göra sånt här direkt på morgonen, då får jag en stark känsla av att jag rymmer och den känslan tycker jag mycket om.Älskar också...

Sånt Jag Längtar Efter!

Elsa Billgren skrev ett så fint inlägg om att längta efter saker. Jag insåg att jag längtar efter massor, tex detta, högt och lågt: Känslan när mitt tåg rullar in på Stockholms central på fredag och jag vet att resan gått bra. Jag älskar att vara iväg men hatar att...

Inuti mitt huvud.

Nu har jag ätit mina mediciner mot nacken i snart tre veckor. De har gradvis ökat dosen för att komma upp de det jag har nu.Jag hatar den. Jag hatar den här medicinen så innerligt.Den gör att min hjärna känns trög, att min tidigare snabba käft är förlamad och att jag...