Igår var det mors dag. Min tredje för att vara exakt.
Dagen började med sovmorgon medan Emil och Knutte cyklade iväg och köpte frukost.
Sen packade vi in oss i bilen för att åka mot Isaberg och vad som beskrevs som ”södra Sveriges största bakluckeloppis”.
Det visade sig vara fem tappra bilar som sålde skräp, så jag skulle nästa klassa det som södra Sveriges minsta bakluckeloppis.
Fast det var inte så noga, vi lekte i lekparken istället.

Knut fick feeling och körde lite dansmoves vid någon konstig grej som spelade musik.

Sen var det dags att ta liften upp till toppen. Isaberg är alltså en skidanläggning som ligger bara någon mil utanför Värnamo. På sommaren när man inte åker skidor kan man cykla mountainbike, klättra i höghöjdsbana och massa sånt där äventyrligt som jag inte gillar.
Jag gillade heller inte att åka lift ”rakt upp i himlen” som Knut sa, men vad gör man inte för att få lite utsikt.

Jag är sannerligen en mes när det kommer till höjder. Visste inte ens att jag var höjdrädd….tills jag insåg att jag nog visst var det.
Men det var lätt värt det för där uppe var det hur fint som helst. Kolla bara lilla Sound of Music-killen!

Emil hade packat med sig fika!

När det vankas bulle kommer den här killen gärna farande! Vi har släppt lite på det där med inget socker nu. Vi klarade i alla fall två år utan.

Sen var det dags för spontan kramutdelning. Min favorit!

Vi klättrade upp i utkikstornet.

Att åka ner från toppen var nästan ännu läskigare! Sen åkte vi hem och sov middag i tre timmar.
Man blir trött av att vara i himlen.