Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

En Stockholmshelg!

okt 1, 2019 | Tankar och Vardag | 2 Kommentarer

Nästa vecka åker jag till Stockholm över helgen.
Jag ska teckna inne på Kreatima på lördagen den 12:e oktober, mellan 11-16. Kom dit och säg hej.
Varje gång jag bokar in en Stockholmsvistelse, så bokar jag en dag innan och en dag efter, för ställtidens skull, för lugnet och för att verkligen hinna suga på Stockholmskaramellen så länge som möjligt.

Jag landar i Stockholm på fredagkväll, så min plan är att sitta på tåget, med riktigt bra musik i öronen, en liten flaska vin och försöka släppa ner axlarna så långt det bara går. Andas på väg genom kvällen.
Johan möter mig, hoppas vi går ut och äter. Helst nått med mozzarella för det är jag alltid sugen på. Med dinglande ben från en bardisk någonstans där jag antagligen aldrig varit förut. Johan som luktar trygghet och ljummet rödvin i glaset.
Där jag aldrig behöver gå hem för att någon annan vill gå och lägga sig, där jag får göra precis som jag vill, vara ute så länge jag känner för och där jag krokar i min arm i Johans och försvinner på gator jag inte kan namnet på.

På natten får jag bada badkar, för det har jag inte hemma. Johan tänder ljus och lämnar mig ifred, knackar på då och då för att se så jag inte somnat under ytan.
Sen somnar jag på hans soffa i plast och min rygg klistrar fast sig mot låtsasskinnet.

Stockholmsmorgon. Älskar att sitta i fönstret och kolla ut på alla som jäktar, alltid på väg. Med utsikt över Södra Station är det alltid någon som springer, som är försenad.
Alla är på väg men jag har tid.
All tid.
Jag vill åka själv ner till stan, liksom förbereda mig mentalt på att vara under allmän beskådan i några timmar.
Johan vet, för han känner mig. Jag håller andan på tunnelbanan och försöker att se oberörd ut när människor skrattar högt och bullrar för mycket.
När jag är färdig ringer jag och Johan möter upp. Det gör han alltid. Han är bara ett telefonsamtal bort hela tiden, trots så mycket människor och ljud och läten.

Nya barer, nya platser, mörka okända rum och lukter jag inte känner igen.
Blir trött, blir alltid så evinnerligt trött efter sånt här.
Men vi kämpar på, Johan lyfter och peppar, vi pratar om allt det riktiga, hur det känns inuti.
Kvällen blir natt men vi går inte hem.
Alltid ute tills gatorna töms.
Armen under hans.
Min bästa vän.

Den klibbiga soffan igen, morgonbad i badkaret och sen sitter jag på tåget tillbaka till verkligheten.
Blir mamma igen någonstans vid Alvesta.
En Stockholmshelg går över så fort, men stannar så väldigt länge inuti.

 

2 Kommentarer

  1. Å vad du skriver fint, så poetiskt och Johan verkar vara en riktig pärla!????

  2. Fint och bra skrivet tycker jag. Jag följer dig men skriver aldrig, inte den generationen kanske. Vill ändå hylla dig för att stå upp för att man behöver sådana helger. Där man får vara ”själv” utan att man för den delen inte tycker om sitt ”andra” liv. Har inte barn men tycker om att åka bort själv ändå utan min man. Nästa helg åker jag på kurs i yoga och kretivtskapande. Helt själv. Planerar ett glas vin och en god bok på rummet på kvällen.

Läs mer 

Min Stockholmshelg!

I fredags när jag lämnat barnen på förskola och skola, så satte jag mig på tåget mot Stockholm.Äntligen Stockholm!Tycker så mycket om att göra sånt här direkt på morgonen, då får jag en stark känsla av att jag rymmer och den känslan tycker jag mycket om.Älskar också...

Sånt Jag Längtar Efter!

Elsa Billgren skrev ett så fint inlägg om att längta efter saker. Jag insåg att jag längtar efter massor, tex detta, högt och lågt: Känslan när mitt tåg rullar in på Stockholms central på fredag och jag vet att resan gått bra. Jag älskar att vara iväg men hatar att...

Inuti mitt huvud.

Nu har jag ätit mina mediciner mot nacken i snart tre veckor. De har gradvis ökat dosen för att komma upp de det jag har nu.Jag hatar den. Jag hatar den här medicinen så innerligt.Den gör att min hjärna känns trög, att min tidigare snabba käft är förlamad och att jag...