På restaurangen:
Den som kollar på priserna och gör en snabbkalkyl i huvudet vad jag har råd med och tänker alltid i smyg att det låter dyrt när någon säger att vi borde dela på en flaska vin.

På nattklubben:
Känner jag mig alltid lite bortkommen först och måste då och då gå ett varv alldeles själv för att känna in rummet, som Ernst skulle sagt. Sen tycker jag det är roligast när man är ute många så jag slipper känna att jag lämnar någon när jag går iväg själv. Det är ju halva grejen med att gå ut, att man aldrig vet vem man kan träffa så man måste ju hela tiden cirkulera och se vilka som är där.

I klädbutiker:
Vill jag allra helst gå ensam så jag slipper känna mig stressad över att någon redan gått ut och ”väntar utanför” som en hint om att jag borde skynda mig.

På flygplan:
Slänger jag alltid bort spypåsen det första jag gör. Vill inte bli påmind om att man kan må illa. Plus att spypåse känns så sjukt äckligt (är den inte också väldigt liten, ska man lyckas pricka en spya i den lilla påsen är tanken?)

På café:
Köper jag alltid chokladboll och önskar att vi gått till ett ölhak istället eftersom det är mycket roligare med öl än bullar.

I skolan:
Hade jag väldigt lätt för mig och va därför väldigt lat. Gjorde bara precis så mycket som krävdes av mig och aldrig mer än så. Har nästan aldrig läst en läxa i hela mitt liv och har ändå ganska bra betyg.

I ett förhållande:
Behöver jag väldigt mycket bekräftelse och mycket frihet. Skulle aldrig kunna vara ihop med någon som höll fast mig eller inte gav mig ordentligt med space. Vill absolut inte ha en klängig kille.

I matbutiken:
Får jag alltid ångest. Jag HATAR att handla mat. Får panik av allt folk, vagnen som inte svänger dit jag vill och min värsta grej är att packa ner varorna i påsen medans nästas grejer börjar åka in på samma band. Blir så stressad att jag blir genomsvettig varje gång. Det är Emil som storhandlar 99% av gångerna hemma hos oss pga detta.

På morgonen:
Har vi en bra rutin jag och Knut. Han kommer in till mig vid 7, sen ligger vi och halvsover och myser i sängen till 7.30. Sen äter han en macka framför barnkanalen medans jag gör mig iordning och sen åker vi till dagis. På helgerna däremot så äter vi alltid frukost ihop hela familjen.

På kvällen:
Har jag alltid tänkt att jag ska göra något roligt, typ sy eller börja sticka en halsduk eller nått sånt. Sen är jag så trött när Knut somnar vid åtta att jag ändå bara ligger och slöar i soffan och väntar på att få gå och lägga mig.

På bussen:
Blir jag alltid supernojjig om någon går fram och sätter sig längst fram. Då tänker jag automatiskt att den personen mår illa så då måste jag hålla stenkoll så den inte spyr och så får jag jättesvettiga händer.

På jobbet:
Tycker jag bäst om måndagar då jag har massa uppdämd kreativitet från helgen som måste ut.

Just nu:
Räknar jag ner dagarna tills mamma kommer hit. Det är 17 dagar kvar. Check.

(lista lånad från Sandra)