Haha kul att ni går igång på äckel lika mycket som jag!
Eftersom jag inte hinner annat än teckna beställningar just nu så får ni hålla till godo med en skittråkig blogg. Men efter nyår lovar jag vara tillbaka med dunder och brak. Nu har jag dessutom bara två beställningar kvar att göra innan jul (av typ 25, helst sjukt!)
Nu är det här året snart till ända, det har varit ett minst sagt händelserikt år och om 2013 var mitt absolut värsta år på alla sätt och vis, så var 2014 nog mitt bästa.
Har sett att andra bloggar kör på årsredovisning månad för månad, jag tänkte att jag summerar det hela i ett inlägg. Såhär har mitt 2014 sett ut:
Januari började med snö.
Jag såg ut såhär och kände mig som en gigantisk flodhäst. Jag kunde inte gå längre än några meter utan att dö av ryggont och ville bara att ungen skulle komma ut! Vi åkte till Stockholm och gick på Formex i januari. Jag såg framför mig hur vi skulle strosa på Söder och dricka kaffe på mysiga cafeer jag och Emil. Det slutade med att vi köpte mat i första affären utanför hotellet sen gick vi tillbaka hem igen för jag orkade inte gå längre än så. Kul.
I slutet på 2013 blev vi husägare, så januari bestod till stor del av att flyttpacka.
I Februari fick vi nycklarna till huset och började renovera på kvällarna.
Jag gjorde mest sånt där man satt ner, målade element eller skruvade ihop garderober. (om stod på en stege och målade taket randigt med magen i vädret, fast det törs jag knappt skriva för det var ju urbota dumt egentligen)
Barnrummet var prio ett, för 7 mars var vi beräknade att få vår bebis!
Jag var minst sagt tjock. Vi åkte till gamla huset och flyttstädade. Jag kröp runt och skurade toaletten och satt på en stol och gnodde som sjutton för att få rent ugnen….
…morgonen därpå föddes Knut Anders Ileby, tre veckor för tidigt som ett resultat av en väldigt ren ugn!
I Mars spenderades alla dagar ungefär såhär, beundrande av den lilla gulliga bebisen (och ett evigt pumpande, uh)
Den stolta pappan! Vi gick och gick och jag kände mig som den lättaste personen i världen nu när det stora magen var borta och då också all hemsk ryggvärk.
Familjehäng i sängen.
Jag fyllde 30 år och det kändes plötsligt som vår ute! (och inne med, i vårt nya kök)
Jag och Knut fick presenter av Vestis!
Som den här fina klänningen i bästa färgkombinationen till exempel.
Min 30 årsdag blev inte riktigt som jag hade tänkt och jag är fortfarande lite ledsen över det. Kände mig en smula bortglömd där bland bebisfödande och husflytt. Men men, det kommer ju fler födelsedagar och 31 kanske går att fira det med?
I April började jag känna mig lite mer som mig själv igen.
Det blev vår på allvar, så vi gjorde vårutflykt.
Med öl och Bullens pilsnerkorv.
Sen tog vi med oss Knut till Karlstad för första gången. Först matstopp i Karlsborg….
Sen ett stopp i Kristinehamn och säga hej till gammelmormor!
Sen till slut framme i Karlstad och favoriten nummer ett – mormor!
Majken var stolt kusin och ypperlig barnvakt som ni ser.
Knut fyrade av ett av sina första leenden, mot morbror Mojäng såklart!
Sen kom Maj och jag njöt av att ha fått tillbaka min midja, någorlunda iallafall.
Det blev plötsligt jättevarmt så man kunde sova ute på altanen.
Juni och midsommar i Göteborg med ett jättestort gäng. Hotellövernattning, Liseberg och parkhäng. Allra bästa sortens midsommar!
Resten av summering av året får vi ta en annan dag, nu måste jag teckna vidare!
Jag stod på stege och målade om fönstren utvändigt i somras, en dryg vecka innan Alma föddes! http://joherman.blogg.se/2014/august/att-gora-sig-fortjant-av-en-glass.html Vad tänkte jag med?! Det var väl inte det smartaste men jag resonerade som så att det måste bli klart innan bebisen kommer och som tur är gick det ju bra. Dagen innan hon föddes var jag ute på långpromenad med min kusin. Jag skulle minsann inte sitta still. Envis till tusen är vad jag är^^
Kul med årssammanfattning!
Du inreder och klär dig visst lika fint som du tecknar! Vill kommentera allt, barnvagn, klänningar…
Intressant att din ryggvärk försvann när barnet fötts. För mig var det tvärtom, ingen ryggvärk under graviditeten men nu efteråt är den helt pajad.
Alltså… den bilden på dig, Knut och katterna när ni sover i sängen måste vara en av de finaste bilderna jag vet. Jag blir varm i hela kroppen och hjärtat när jag ser den. Det ser så otroligt mysigt och fint ut. <3!