Anna Om Håret!

Det värsta med att få barn är inte smärtan, eller det faktum att man ser ut som en hoppborg med pyspunka efteråt, utan att tappa håret.
Några månader efter att jag fått Knut så började jag tappa hår. Minns att jag tappade mycket, gav upp och klippte mig kort och sen tänkte jag inte mer på den saken.

Den här gången, när jag inte ammade en enda dag tänkte jag att det kanske skulle bli bättre (det sägs ju att håravfallet ökar efter amning) men icke.
Runt nyår började jag tappa massor med hår och sen dess har det bara fortsatt.
Jag har ganska tunt hår och ganska höga flikar av naturen men nu är det extremt.

Varje gång jag drar handen genom håret så lossnar säkert 20 hårstrån, dvs inte mycket kvar på huvudet efter åtta månader.
Det här är så extremt jobbigt!
De flesta åkommor kan man ju bota eller göra något åt men det här är liksom bara att gilla läget och se hur håret lossnar mer och mer!

Jag har såklart pratat med min frisör om detta som säger att det inte är så mycket att göra något åt men att det säkert växer tillbaka sen.
Att klippa sig kort är ett alternativ men de frisyrer jag gillar har ändå ganska mycket lugg och det är där jag tappar som mest hår, så det hade bara sett ännu värre ut med kort.
Att sätta i löshår går inte riktigt heller eftersom jag knappt har nått att fästa håret i.
Så nu vet jag inte hur jag ska göra.

Så otroligt ytligt problem, det är ju bara hår, men jag tänker på det här jämt och har på riktigt en väldig ångest varje gång jag ser hur handfatet blir alldeles fullt av hår när jag borstar håret.
Sitter ni inne på några mirakelkurer som funkar?
Äter B-vitaminer som jag hört ska vara bra och använder Olaplex schampo och balsam, så jag har verkligen gjort vad jag kan på den fronten.

Ska till frisören nästa vecka, förhoppningsvis lyckas vi klippa en frisyr där det inte blir så uppenbart att håret rasat av.
Snälla, kom med kloka råd nu!

 

Dagens Outfit!

Idag är det en av mina jobbdagar. Jag har som regel nu när jag jobbar hemifrån att jag måste klä på mig de dagar jag jobbar. Annars känns det liksom inte som jag jobbar alls. Så det gjorde jag idag!
Har på mig en ny skjortklänning som funkar både stängd eller öppen och idag parade jag ihop den med ett skärp och en kjol under (för den har väääääldigt höga slitsar på sidorna) Köpte den här skjortklänningen på Erikshjälpen för 85 kronor i lördags med mamma. Ändå så himla bra fyndat!
Ett annat bra fynd jag har på mig på bilden är mina nya älskade gula Nike-skor som jag köpt av en kompis för 100 kronor. HUNDRA!
Älskar dom!

Jag har haft en envis restskatt som hängt efter mig den här våren vilket lett till att jag har köpstopp. Jag är svindålig på köpstopp och bryter det hela tiden eftersom jag är en mästerfyndare av rang. Men jag har iallafall helt slutat köpa nya kläder och bara shoppa för att det är roligt. Tycker faktiskt inte att Erikshjälpen räknas under köpstopp! Köpte förutom skjortklänningen, även den här ljusblå skjortan i 100 % linne i lördags. Älskar den redan och det kommer absolut bli en storfavorit i sommar.

En annan sak jag gjort för att spara pengar (förutom det uppenbara, att flytta hem istället för att ha en ateljé) är att INTE klippa av mig håret. Som ni vet så hade jag planer på det, hade till och med en klipptid men avbokade. En kort frisyr kräver tätare frisörbesök vilket ett långt hår klarar sig längre tid utan.
Dessutom låter jag numera mitt hår vila från både färg och plattång, för att det ska återfå lite stuns igen efter den här påfrestande graviditeten. Så ovant att se mig själv i utsläppt hår som inte är plattat, kan inte ens minnas när det hände sist!

Annas Nya Frisyr!

Jag har fått ett infall. Får sådana rätt ofta som ni vet.
Andra människor tänker över stora beslut i veckor. Jag jobbar inte så. Hoppar innan jag hinner tänka efter. Mycket roligare.

Sååå, det började med att mitt hår började trilla av efter graviditeten. Alltså verkligen, hundratals hårstrån varje dag, hår överallt.
Jag har ganska tunt hår från början så det finns inte jättemycket att ta av så att säga.
Jag är inte så “skitnödig” när det kommer till hår. Hellre snyggt kort än fult långt.
Tycker alldeles för många människor klamrar fast sig vid sitt långa hår fast det ser bedrövligt ut, bara för någon invand bild om att det är kvinnligt med långt hår.
Tycker nog snarare det är ännu kvinnligare med kort.
Som sagt, hellre snyggt kort än fult långt.

Fick en fråga på instagram om att kort hår kräver med styling och hur man ska hinna med det med barn. Smidigare att kunna slänga upp håret i knut.
Alldeles riktigt, det är smidigare att ha håret i knut.
Men jag tänker inte bli en mamma som inte ens har 15 minuter för mig själv på morgonen. Jag vill kunna sminka mig, ha en frisyr jag gillar och klä på mig vad jag vill även om jag har två barn.
Barn ska inte få begränsa mig till någon som bara finns till för andra, så att jag tappar allt som känns som jag.
Knut klarar sig ypperligt framför barnprogrammet på morgonen och Stig är nöjd och glad i sin gåbil eller i sitt babygym en stund.
Jag kommer med andra ord aldrig välja en frisyr för att det är “smidigt”.

Sååå, nu klipper jag av det igen. Chop chop!
Såhär har det sett ut tidigare gånger då jag klippt av det:

Annas Nya Hår!

Jag har nytt hår nu igen och den här gången känns det verkligen jättenytt! Som en helt ny person! Jag kör alltid på devisen att det inte är någon mening med att gå till frisören om man ser ut som samma person när man går därifrån som man gjorde när man gick dit.
Fast ändå känner jag mig nästan mer som mig själv nu än innan, jag har haft mörkt hår betydligt längre än jag haft det ljust så det känns bra att vara tillbaka on the dark side!


Såhär såg det ut när jag kom dit, långt, ljust, solblekt och med massor av utväxt.


Min frisör, Ajla på Studio Fashion, började med att ta ut mitt löshår, som numera satt ganska långt ner pga att håret växt en del under sommaren. Här känner man sig numera ganska naken men bara sitt eget lilla fjun till hår.


Sen färgade hon det i den perfekta bruna nyansen. Jag ville ha det varmt, men inte rött och hon lyckades perfekt! Kolla vad blankt det är!


Sedan färgade hon löshåret i samma nyans och medans jag väntade på det satt jag och åt godis, läste skvallertidningar och Ajla hämtade lunch åt mig! Alltså förstår ni lyxen?!


Sen tejpades det på nya fästen och hon satte tillbaka håret igen. Hon klippte av ca en decimeter enligt mina önskemål också.

Kolla vad fint det blev! Känns fortfarande som jag är en annan person när jag ser mig själv i spegeln, men jag är väldigt förtjust i den nya personen. Emil hoppade högt när han såg mig. Hoppas det var ett bra hopp?
Det bästa med att ha mörkt hår igen är att man kan ha ännu mer knalliga och mörka läppstift, att det passar så himla bra till alla höstfärger som finns nu och att mina bruna ögon nästan blir ännu brunare.

Vad tycks?