Saker jag är livrädd för:
- Mördarsniglar
- Galna män i skogen. Eller överallt egentligen.
- Att Knut inte ska ha en bästis
- Att något skulle hända min mamma
- Köra över någon. Ska villigt erkänna att jag är smått disträ när jag kör bil.
- Sätta i halsen. Ser det framför mig och blir rädd bara av tanken.
- Att jag ska få cancer i magen
- Att mina jobb ska ta slut
- Att något ska hända Knut
- Folk som kräks
- Prata inför folk
- Ha utställningar
Saker jag tycker extra mycket om:
- Den där övningen på gymmet när man ligger på rygg och ska lyfta upp benen raklånga när någon knuffar ner dom igen
- Köpa pennor i den perfekta smutsiga nougattonen
- Dela ett paket chokladkrossglass på mitten och äta med sked. Sen när den är slut äta upp andra halvan också
- Nougat i alla former
- Dricka kaffe och gå in i konferencerummet och smygkolla på Knut när han är ute och leker på dagis (jag veeeeeeeet det heter förskola, men det låter så mycket trevligare med dagis, så jag varvar lite)
- Måla andra lagret med nagellack och det blir helt jämnt
- När min webmänniska kommer in och styr upp mitt liv och min dator
- Det gula i huvudet på kräftor
- Skor utan klack
- Tjejkompisar som frågar sånt man vill att de ska fråga om, utan att behöva säga nått
- Höst i Stockholm
- Hemstickat till småbarn
Hej Anna! Vet att du skrivit tidigare om kräkfobi.. hur känner du nu för det sen du fått barn? Med förskola och all sjuka det innebär.. själv är det en grej jag tänker mycket på när det gäller att skaffa barn..
Här säger vi föris 🙂
Hej Anna!
Jag har följt din blogg ett tag och måste säga att varje gång du lägger ut en lista slås jag av hur du liksom sätter ord på mina like och disslike!
Jag har njutit av din kreativitet och när jag själv var gravid tittade jag på dina bilder av din fina son och hoppades att jag skulle få en så fin och glad liten avkomma. Det gjorde ni bra! Jag tycker precis som du att jag blir en bättre morsa när jag får jobba lite emellan åt, men brottas med alla försommar om att mammaledigheten är det bästa som finns. Jag blir så mycket piggare när jag får använda knoppen lite, sen vill jag hem och pussa bebis kinder och sjunga ”liten tomte tittar ut” i all oändlighet. Jag har jobbat sen dag ett, min son har fått vara med på diverse möten och upptåg. Alla får göra på sitt sätt efter sina förmågor och hur det känns bäst för dem, men det finns fördomar och normer som ibland är svåra att bryta sig ur eller ducka för. Men kör på och tack för att du delar med dig av dig och ditt liv! /Sofia PS jag har i flera år haft knut som favorit namn till mitt framtida barn, tydligen så mycket att det blev nedröstat av min sambo då han tyckte det var ”mitt” namn. 🙂