Jag tjatar om dessa prover, men det upptar så himla mycket tid och är så intensivt just nu i slutet. Det sista är snart på plats och de står där uppradade.
Jag önskar jag fick visa dom för någon som förstod sig på sånt här. Emil såg mest ut som jag va spritt språngande galen när jag visade vad jag gjort. Han svarade bara ”det blir nog bra du”.

Det saknar jag i den här stan, någon som verkligen vet vad jag sysslar med. Känns inte riktigt som någon förstår.

Kanske visar jag er mina prover en vacker dag, men än sålänge håller jag det för mig själv och försöker analysera och se det utifrån på bästa sätt, även om det mest är ett virr varr just nu.

Snart är det dags att hugga tänderna i Beckmans ansökningen också. Skam den som ger sig.