Tack för all fin respons på inlägget om vikt och träning!
Nu till ett annat ämne som just nu känns mist sagt aktuellt i mitt liv, nämligen det här med förskoleplats.
Vi ställde Knut i kö i augusti förra året, exakt ett år innan det var planerat att han skulle börja på förskola.
Jag var inte särskilt insatt och ville helst ha ett i närheten, där det kändes trevligt liksom. Men både jag och Emil hade ett krav och det var att det inte skulle vara en förskola med kristen inriktning. Vi bor trots allt mitt i bibelbältet och det finns en hel massa förskolor med just den inriktningen här och för min del, som kommer från Karlstad där man typ aldrig ens hör om någon som går i kyrkan, så kändes det väldigt avlägset.
Vi vill att det ska vara så likt hemma som möjligt och det här med bordsbön känns inte särskilt aktuellt hemma hos oss.
Så, nu har vi fått en plats. Ingen av de tre alternativen vi önskade utan på en förskola som inte bara har kristen inriktning, utan faktiskt ligger i en kyrka!
Tack men nej tack.
Jag sa till damen som ringde att vi valt förskolor efter just det kriteriet och hon sa att det finns ingen annan plats än den.
Bullshit. Efter så lång tid i kö kan det omöjligt inte finnas en enda annan plats!
Jag ringde Emil som fick fullkomlig spader och ringde och skrek till den stackars kommunmänniskan men simsalabim så fick vi plats på en förskola på vägen mellan hemma och mitt kontor. En helt neutral förskola, utan bordsbön och bibelsånger.
Det är ju sjukt att man ska behöva skrika och gorma innan det händer något!
Man kanske skulle starta en egen förskola?
Den skulle ha konstnärlig inriktning, det skulle finnas oändligt med fingerfärg, stafflier och flirtkulor!
Den förskolan hade jag mer än gärna gått på och ännu hellre haft Knut på!
Det finns massa förskolor med konstnärlig inriktning! Montessori och waldorff jobbar mycket med barns kreativitet och skapande. Finns även förskolor som har ateljeristor, som är kunniga konstnärer som jobbar mot små barn. Själv är jag utbildad förskollärare med estetinriktning som expertis (bild, musik, drama, dans), men tyvärr har de tagit bort den utbildningen nu när lärarutbildningen gjordes om… Även den nya läroplanen lägger mindre vikt på estetik och skapande än tidigare, och mer vikt på naturkunskap osv… Vilket är katastrofsynd. För konst är ju bästa sättet att lära sig! Mitt motto är ”Det du lär med kroppen, stannar i knoppen. Ju flera sinnen, desto flera minnen!” 🙂
Jag vet, jag ick själv montessori! Men dock finns det inte i den här staden tyvärr
Det är så märkligt det där, har hört väldigt många (i vmo) som inte fått plats där dom önskat och det har varit väldigt mycket mysterium i hur dom har placerat barnen.. Frågan är om tanten som sitter o bestämmer kör en dagsfylla på jobbet då och då?? =)
Ang montessori så vet jag att det fanns det förr på enehagsskolan (inte dagis) Värt att kolla upp om ni tänker något sådant till Knut, visst det är några år kvar till skolstart men ändå =)
Må väl!
vi har haft Viggo på både en kristen förskola och en kommunal. Och jag önskar att vi kunde ha haft kvar honom på den kristna. Det är sån skillnad ( har kanske inte att göra med att den var kristen) men klimatet var helt annorlunda. Fröknarna var engagerade och så snälla och uppmärksamma på att Viggo gjorde. Dom hade en egen kock. Gjorde små utflykter varje vecka. Var mycket utomhus. Såg varje barn. Det enda kristna dom gjorde var ett julspel vid julen och bordsbön. Nu går han på kommunal… ( vi flyttade annars hade han varit kvar på sin gamla förskola)
Och jag som hela tiden trott att du va typ smygkristen och letat efter små antydningar, ok kanske inte LETAT, efter det i bloggen…
Ha ha! Ursäkta, eller nått =)
Jag tycker att det låter helt sanslöst att man ens kan hamna på en kristen förskola utan att man bett om det, det är en specifik inriktning för människor med tro, inte något man bör eller ska kunna pracka på vem som helst i den kommunala kön. Staten och kyrkan är separerade och för mig som är ateist så låter det lika konstigt att hamna på en kristen förskola som en scientologisk sådan, som en vän till mig gjorde efter att ha stått i den kommunala kön, hua!