Just nu önskar jag mig en massa saker, så som det brukar vara när det börjar bli vår och allting känns nytt och fräscht.
Jag önskar mig:

– Ett hus en bit utanför Karlstad, men ändå såpass nära att jag kan äta lunch med min mamma när jag vill och att jag när som helst kan få springa på henne på stan, utan att i veckor innan behöva planera att ses.
Det önskar jag mig nästan mest av allt i hela världen.

– Att det i det där huset finns ett rum med fönster åt två håll, där man kan ställa upp mitt stora skrivbord och bara sitta hemma och måla och pyssla hela dagarna, med endast kortare raster för att dricka kaffe på terassen.

– Att det ska bli bara lite lite varmare så att jag och Emil kan göra utflykter på helgerna, äta smörgåsar från instrumentbrädan och ha med oss fetaost skuren i fyrkanter när vi åker på roadtrip. Kaffe dricker vi såklart ur våra mon amie koppar, även fast vi är på utflykt.

– Att gårdsauktionerna tar fart igen. Fast jag törs inte skrika, bara om det finns bumlinglampor, för då skriker jag så högt jag bara kan.

– Att vi snart ska få stå längst fram i kön till Mohedaloppisen igen, frysa så fingrarna nästan trillar av men samtidigt vara så fylld av spänning om alla finfina fynd man inom kort kommer göra. Sen ringer dom i klockan och man får springa sitt allra snabbaste över grusgången och det är helt okej att knuffas och tacklas, för i kärlek och loppis är allt tillåtet.

– Att Allis ska våga gå ut på gräsmattan och jaga möss som alla andra små katter och inte bara behöva sitta inne och kolla på haren som bor i vår trädgård, genom fönstret.

– Att New York ska vara så varmt att man inte behöver ta med sig jacka och att vi kan stanna och ställa ner alla våra shoppingkassar för att dricka öl på uteservering och vila fötterna.