När jag var i Göteborg för några dagar sen såg jag plötsligt min teckning komma gående! Väldigt skum känsla att se sin teckning röra sig. Jag gömde mig bakom en hylla och stirrade mest.
Jag trodde helt enkelt att jag såg Evelina som jag tecknat vid ett flertal tillfällen!
Nu i efterhand när jag fegt skickat ett facebook-meddelande till henne så visade det sig att jag inte alls sett henne.
Men det är ju egentligen orelevant för det fina va att se nån man tecknat gå runt. Jag känner ju oftast inte de jag tecknar och vet inte hur de rör sig och hur det låter.
Det vet jag ioförsig inte nu heller eftersom det inte va hon.
Men man kan ju låtsas.
En annan slags jul.
Nu när pandemin härjar över världen kan vi inte längre fira jul på samma sätt som vi gjort förut, fullt med folk, mat och stoj.Jag är uppväxt med att vi bara firat med vår familj och min mormor. Alltså fem personer.Det var alltid dukat fint med julduk (som pappa...
0 kommentarer