Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

Annas Ögonbryn!

okt 9, 2017 | Tankar och Vardag, Tatueringar | 1 kommentar

Wilshire

Överallt ploppar det upp bilder på tjejer som fixat till sina ögonbryn med microblading. Det ser ju himla fint ut så jag blev sugen på att testa.
Idag var det alltså dagen D när jag hade tid hos Studio Fashion här i Värnamo.
Måste erkänna att jag var ganska nervös, trots att jag tatuerat mig både här och där. Men det är ju egentligen helt galet att betala pengar för att någon ska skära (!!!) en i ansiktet utan bedövning!

Microblading eller taffybryn som det också heter är alltså när man skär små små jack i huden som sen fylls i med färg, så det blir som att tatuera in extra hårstrån kan man säga. Resultatet håller mellan 1-3 år, så det är inte for Life som en vanlig tatuering är.
Jag gick till Linda efter att ha hört mig för noga och va bombsäker på att hon va duktig, vill ju inte gå till vem som helst (sök på misslyckade microblading så förstår ni vad jag menar)

Hon började med att noppa mina ögonbryn i önskad form. Jag har ju redan ganska mycket bryn av naturen, men de är glesare på vissa ställen så där behövdes det fyllas i.
När vi fått en bra form fick jag lägga mig ner och ta några djupa andetag för nu var det skärdags!
Alltså ljudet! Det låter ju inuti huvudet när hon sakta skär med en tunn tunn skniv/nål och jääääävlar vad ont det gjorde!
Jag trodde mig ändå vara ganska smärttålig och van från alla tatueringar, men AJ. Som fan.

När hon skurit ett varv på båda så stod jag inte ut längre utan fick på lite bedövning och sen var det en smooth ride i jämförelse. Pjuh! (andra som gjort det har sagt att det knappt känns, det kan jag då rakt inte hålla med om!)
Nu är de alldeles mörka förstås, men kommer läka som vilket sår som helst och skorpan kommer trilla av och kvar blir ett naturligt, blekare intryck av fler hårstrån och tätare bryn!
Sen när det gått några veckor är det dags att göra hela processen igen för att få ett jämnt resultat. Jag bävar redan.
Men såhär blev det i alla fall, nu när de är helt nya och mörka vill säga. Återkommer med ny bild när de läkt sen.

IMG_4455(den översta bilden är innan om det mot förmodan inte skulle framgå)

När vi ändå är inne på det här skönhetsämnet kan vi ju reflektera en stund över vilka sjukt långa ögonfransar jag fått efter att ha använt Lash Boost i några månader. Min kompis jobbar med Rodan + Fields i USA och gav mig den här för att prova och det är ju helt sjukt hur bra det funkar! Tyvärr har de inte lanserats i Sverige än. Men finns säkert liknande produkter här med. Det var ju ett väldigt ståhej för några år sen om att det var farligt, men tror de förbättrats sen dess. (obs, har inte stenkoll på det här, så läs på om ni är oroliga!)
Just nu är det ju väldigt poppis att förlänga ögonfransarna med artontusen lösögonfransar så det närstan ser ut som man har en fjäril i ögat till slut, då tycker jag nog det här naturliga men ändå väldigt långa alternativet är betydligt bättre.

Så, det var dagens ytliga inlägg men jag tycker ju allt sånt här är så himla roligt. Trots allt.

1 kommentar

  1. så himla snyggt! jag är så sugen på att göra detta oxå, men jag har tyvärr inte välsignats med mycket ögonbryn utan precis tvärt om, får väl som max noppa några stycken kritvita mellan ögonen men thats it.
    däremot har jag en fråga, hur ser detta ut efter några år? alltså efter tiden det ska hålla. blir det som små små ärr då? eller hur går man vidare därifrån?

Läs mer 

En annan slags jul.

Nu när pandemin härjar över världen kan vi inte längre fira jul på samma sätt som vi gjort förut, fullt med folk, mat och stoj.Jag är uppväxt med att vi bara firat med vår familj och min mormor. Alltså fem personer.Det var alltid dukat fint med julduk (som pappa...

En väggmålning till My!

Förra veckan var jag i Halmstad och träffade My Feldt i hennes nya projekt, Tivolikiosken!Hon är i full färd med att förvandla sitt gamla cykelcafé till en tivolikiosk och jag skulle vara med på ett hörn, för jag skulle nämligen måla en karusell! Jag satte igång...

Från illustratör till konstnär.

För ungefär ett år sedan höll jag på att förbereda min första separatutställning. Jag hade bestämt att jag skulle ha hela lokalen fylld av stora, inramade teckningar.Alla stod klara i min ateljé, inramade med nyputsat glas. Allt ja slitit med.Och det var så...