Jag och bästis-Vestis (hon heter egentligen Anna, men kallas för Vestis) åkte till Karlstad! Att ta med sig sin kompis till sin hemstad är stort och härligt. Ville så gärna att hon skulle älska det lika mycket som jag.
Vi började med att möta upp min mamma som hade stickat en väst åt mig. Hon förevigade oss, strax innan vi gav oss ut på stan. Piffiga va?
Det är så roligt med Vestis, för hon går in lika hårt som jag med vad man ska ha på sig och allt sånt där. Ytligt javisst, men ack så roligt!

Efter måååånga timmar i stan, tunga shoppingkassar och trötta fötter visade jag henne inre hamn. Är ni någonsin i Karlstad måste ni gå dit! Det luktar nyrostat kaffe eftersom Löfbergs lila ligger där, man ser ut över vattnet, tar en öl och hälsar på änder, tydligen.

Sen fick vi bråttom, ville inte missa solnedgången i stugan! In med grejerna fort som sjutton, en filt, två glas och en flaska vin och så gick vi ner till stranden.

Passade på att fota ett samarbete med Jumperfabriken, eftersom ljuset var magiskt! Både väskan och tröjan kommer därifrån.

Att man ens kan ta såna här bilder med mobilkamera? Orkar aldrig släpa med mig min systemkamera längre och när mobilen levererar sådan här kvalité behövs det ju inte heller.

Sen pratade vi om livet, om barn och män. Om jobb och viktiga hemligheter.

Är evigt tacksam över att jag har henne. Så genuint skitsnäll! Tänk att vi raggade upp varann en gång när jag nyss flyttat hit. Jag såg henne och tänkte att jag ville vara kompis med henne, hon tänkte samma sak och en gång på en uteservering kom hon fram och sa hej. – Jag vill vara kompis med dig! sa jag och resten är historia.

Vi satt där, tills solen sjönk ner i Vänern. Alldeles tyst, det var bara vi två där. Alla husbilar och sommargäster hade åkt hem.

Svårslagen utsikt.

När solen gått ner gick vi hem till stugan och åt mat. Vestis kille hade gjort matlåda åt oss! Hur gulligt?! Så det var bara att värma på och njuta och slippa tänka på matlagning. Sån lyx!

Morgonen efter var vi uppe tidigt för att göra oss redo för loppistur. Kristinehamn har tänkt till när det gäller loppisarna så alla öppnar med en timmes förskjutning så man kan vara på öppningen på alla. Genialt!
Vi började med pingstkyrkan, sen vidare till min favorit Fyndboa (som tydligen också är artisten Petters favorit) och avslutade med Röda korset.

Ett snabbstopp på H&M för att fylla på läppstiftssamlingen förstås. Har ni inte testat H&M´s egna läppstift så gör det, sitter som berget och kostar bara en hundring!

Sen kom vi hem och beundrade våra fynd! Jag köpte vinterstövlar till Stig, en bok, en brevvikt (eller vad heter de där glasgrejerna?) som kändes så värmländsk i motivet, ett par blåa vantar att matcha min Rodebjer-jacka med, en liten skål från Höganäs att ha flingsalt i, en börs från Louis Vuitton, en skolplanch med den finaste texten på, kolla bara skrik-hals, strump-fot och ett sturskt svar!
Köpte också en alldeles ljuvlig klänning på Röda korset för 90 kr.

Såhär ser den ut på!

Vi åt lunch på altanen. Här ser man den fina uteduschen Emil byggde i somras!

Mmmmm, ica´s räkmacka och bubbel, vad mer kan man behöva?

Jag gjorde det alla barnfria mammor gör när de får en stund över, dvs vilade i solen. Ingen skrek, hoppade på mig eller behövde byta blöja. Så ljuvligt!

Sen kom mamma förbi! Min mormor bor i Kristinehamn så mamma är ofta där och hälsar på, så att svänga förbi stugan är liksom ingen omväg. Så mysigt!

Hon fick prova mina nya solglasögon. Hur cool?

Vi fikade och pratade om livet, i vanlig ordning. Här har jag för övrigt på mig västen som mamma stickade, visst är den fin? Så mjuk så mjuk.

Jag älskar den här platsen. Älskar stugan långt mer än jag älskar vårt hus hemma. Den har allt jag vill ha, enslighet, lagom stort, ingen insyn, Vänern, mamma och ett eget hus till gästerna.

När mamma åkt hem möblerade vi om! Jag har tjatat på Emil om att jag tror det skulle bli bättre såhär men han var skeptisk. Vestis är utbildad dekoratör och jag har ju också jobbat som det, så det gällde att passa på när vi hade chansen, utan skeptiska män i närheten.
Jädrar vad vi slet, för det blev ju inte så bra först. Men efter arton olika försök så kom vi fram till att det här nog var bäst, så nu står den fina byrån i mitten av rummet istället och fåtöljerna mer i hörnet. Mycket nöjd med detta!
I helgen ska dessutom jag och Emil dit och måla om och tapetsera, sen är det komplett!

Morgonen efter vinkade vi hejdå till stugan och klädde oss i likadana hattar (ja folk glodde på oss när vi stannade och åt på vägen hem)

Vestis smälte in bland ombunkarna.

Tack för en alldeles strålande helg, antagligen höstens finaste! Från och med nu gör vi det varje år!
Ett tips till alla, ser du någon du vill hänga med, fråga! Gud vad mitt liv hade varit tråkigare utan henne!