Jag har inget emot att stå framför kameran, tycker det är väldigt roligt och har gärna gjort det så länge jag kan minnas.
Jag har hyffsad koll på vilka vinklar som gör sig bäst och sådär (tack för det en miljon selfies senare)
Men vad som är allra viktigast är att man klickar med fotografen, att hen förstår essensen av ens person. Jag vill aldrig porträtteras som ”tokig” eller sprallig, för det är så långt ifrån hur jag är som person. Blir jag ombedd att göra det blir jag genast låst och obekväm. När jag inte bara får vara mig själv.
Det här är andra gången jag fotar med Martin och han är verkligen otrolig på att fånga mig precis så som jag känner mig. Lagom hård, inte för stereotypt, tufft fast med värme kan man säga.
Härom dagen fick jag liten provsmak av bilderna och han är ju så himla bra.
Tack Martin, för att du förstår vad som känns viktigt.
(vill ni boka honom så hittar ni hans uppgifter här, men var ute i god tid för han blir snabbt uppbokad!)
Du har verkligen en fantastisk ögonfärg! Magisk. Jättefina bilder.