Igår åkte jag till Borås och möttes upp av Clara på stationen!
På tåget hann jag bli riktigt nervös men när jag sen mötte henne rann det av på en gång och det kändes direkt som vi känt varann hur länge som helst!
Är inte det den bästa känslan? När man möter någon som det klickar med på en gång. Det händer nästan aldrig mig så när det väl gör det blir det liksom lite extra bra till och med.
Hon var precis som jag trodde hon skulle va, lite landet, lite rejäl och inte så fin i kanten. Åh som jag hoppades att hon skulle vara precis så!
Vi fikade bort några timmar utan problem och jag kände på en gång att jag önskade att Umeå inte låg så hiskeligt långt bort.
Perfekt dag, dessutom fick jag även träffa hennes syster, som jag också följer slaviskt via bloggen. Två flugor i en smäll!
Bilderna är lånade av Clara då jag är hemma och jobbar idag, från en dator som sett sina bättre dagar och låter som den ska självdö vilken sekund som helst.
Tänk att för snart fyra år sedan, tecknade jag den här teckningen av Clara. Det var en av de första teckningarna jag gjorde till bloggen. Jag bodde hemma hos mina föräldrar då, för jag hade inget jobb och precis pluggat färdigt.
Inte visste jag då, att fyra år senare, skulle jag leva på mina teckningar och allt det, mycket tack vare just alldeles underbara Clara!
fint att kunna tänka tillbaka på det ju!
Låter som en härlig dag! Och oj vad du har utvecklats som konstnär på de här 4 åren, kul att se!