Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

Graviditet Vecka 9-25!


Nu har jag varit gravid i 26 veckor, är enligt appen i sjunde månaden och har 103 dagar kvar tills beräknad ankomst av lille Stig!
Den här graviditeten har jag haft mycket mindre ont än jag hade förra gången. Då rörde jag på mig cirka noll procent och den här gången har jag tvingats cykla fram och tillbaka till jobbet nu i tre veckor för att vår bil är på verkstad, och det har verkligen gjort underverk med fogarna!
Har fått hem ett gäng med träningskläder för gravida så nu tänkte jag sätta igång att försöka träna lite mer till och med. Det kan ju knappast skada.

Jag har även mått mindre illa den här gången, även om illamåendet höll i sig längre denna gång. Jag har mått pyton från vecka 9-21 men mått ganska bra på mornarna, det har varit värre på kvällarna.
Förra gången jag var gravid mådde jag illa mellan vecka 10-19 ungefär men mådde alltid illa på morgonen den gången.
Tycker sånt där är så märkligt, det är ju samma kropp och samma sak, även om bebisen är annorlunda.

Förra gången hade jag på riktigt lite ångest hela graviditeten över att jag visste att jag skulle behöva gå igenom det här igen. Det var också därför det dröjde väldigt länge innan jag ens kunde föreställa mig barn nummer två, minnet av den första graviditetn var tvungen att blkena bort först.
Så nu, även om jag avskyr det, så känner jag mig ändå så himla glad varje gång en vecka passerar! Aldrig mera vecka 15, aldrig mer vecka 20 osv. osv.

Jag oroar mig en liten smula över brösten dock, då de växt på ganska bra så hoppas jag verkligen innerligt att de går tillbaka till sitt ursprungsläge direkt efter förlossningen.
Jag ska ju ta nån tablett som stänger av all mjölkproduktion så fort Stig är ute, just för att slippa få de där allra största brösten igen.
Som ni vet vid det här laget gjorde jag en bröstförminskning efter att jag fått Knut och jag vill absolut inte ha den ogjord!
Men även om de känns stora nu, så är de ändå inte i närheten av så stora som sist!

Jag har en väldigt stor mage redan. Det hade jag förra gången med, men sen stannar den liksom av och så händer det inte så mycket mer.
Jag ska på bröllop i början av september, en månad innan beräknad födsel och att komma i någon vettig klänning känns minst sagt utmanande.

Får väl återkomma med bilderna från 26-40 så småningom. Fast jag hoppas han föds i vecka 27 som Knut, de där sista veckorna är ju ändå bara jobbiga!

 

Lite Midsommar!

Det har ju varit midsommar och jag orkade ha med kameran ungefär en fjärdedel av kvällen, men alltid något!


Vi började med sedvanligt familjeporträtt på bodegan. Tänk att det här är sista sommaren det ser ut såhär, nästa år är det ett orangeri istället! Det är också sista gången vi är tre på bilden, nästa år är vi fyra!


Förra årets bild så ut såhär, då glömde vi visst bort pappan, men det är ju sånt som händer.

Det spårade ur som det så ofta gör. Fast de bilderna blir ju alltid bäst!


Sen var det dags för midsommarlunch, allt enligt tradition.

Midsommar är min bästa högtid numera. När jag var yngre avskydde jag den för det var så himla mycket alkohol inblandat, man skulle toppa varann och åka till än det ena häftiga stället efter det andra, vi sov i bilar på Smögen och i solstolar i Strömstad. Nej tacka vet jag nu, när det är samma visa varje år och alla är glada och nöjda med det.


Emil slog på stort och gjorde egen löjromspizza på grillen! Så himla god. Han har tjatat om denna pizza varje dag sen dess.


Det här är vårt gäng, minus Emil som fotar, nyfödda Ivar som sover och Erik som var tvungen att springa ur bild och leka med en bil.
Älskar traditioner och älskar att vara samma personer jämt, som man känner väl, då försvinner min introverta sida helt och jag kan andas ut och bara ha roligt. Dessutom har alla småbarn så vid elva snåret är alla dödströtta och om någon mot förmodan hade föreslagit efterfest hade denna någon fått stryk.

 

Livet Efter Detta!

Den här veckan går jag in i vecka 26 och jag har verkligen börjat se ljuset i tunneln. Det finns ett slut på det här!
Så kändes det inte för några veckor sedan när jag låg däckad av illamående och kände att det här var det sämsta beslut jag någonsin tagit (att vara gravid alltså, själva bebisen är mer än välkommen)
Nu mår jag mycket bättre och det känns lite som nedförsbacke nu. SÅ SKÖNT!

Eftersom jag ändå utsatt min arma kropp för detta ännu en gång tycker jag att jag och den är värd presenter. Som ni vet så gillar jag ju det här med unn, så nu har jag minsann unnat mig!
Träffade min barnmorska igår och hon sa att det viktiga var egentligen inte hur mycket eller lite man går upp i vikt under graviditeten utan det som var väsentligt var att man går ner till sin ursprungs vikt igen efteråt.
Först blev jag lite stött över kommentaren (gillar inte att prata vikt och speciellt inte i det här läget) men hon förklarade det som att om en mamma väger 60 kilo när hon blir gravid med sitt första barn, sen går upp 20 kilo under graviditeten och sen går ner tio efteråt så väger hon alltså 70 kilo. OM hon då blir gravid igen och går upp tjugo kilo och sen går ner hälften av det så har hon alltså en övervikt på 20 kilo som hon inte hade innan, vilket kanske inte är så bra.
Så hon hade ju en poäng tycker jag nog ändå.

Själv gick jag upp 15 kilo förra gången och det tog ungefär ett år att gå ner det igen. I min enfald trodde jag att det skulle ”trilla av” av sig själv. Det gjorde det alltså inte alls.
Den här gången är jag väldigt peppad på att bli ”mig själv” igen, riktigt längtar efter att få gå till gymmet igen, att få ta i (utan att kissa på sig, som nu) och jag längtar efter min garderob som just nu ligger nedpackad i lådor.

För att peppa mig själv ytterligare har jag alltså unnat mig två saker:


Först ut den här kjolen från Marimekko. Som bekant vid det här laget så älskar jag Marimekko och nästan ännu mer nu på senare tid, tycker de har shapeat upp sig ordentligt. Inser själv att den här kjolen kommer nog ta en stund, minst sagt, att gå i igen men den som väntar på något gott! Tänker att jag ska klä ner den ordentligt med svart t-shirt ochconverse till. Älskar den redan så mycket, trots att den hänger där och hånar mig för tillfället!


Sak nummer två jag unnat mig är de här byxorna från Rodebjer som jag köpt på tradera.
Jag ÄLSKAR ju det här mönstret och ibland är byxor så mycket lättare att ha på sig än kaftan, så det känns verkligen fint att jag äntligen fick tag på ett par!
De här ska jag också matcha med svart eller vit t-shirt och saken är biff som man brukar säga!
Har hört att den här modellen ska vara ganska stor i storleken men tror ändå att jag snällt får vänta ett tag på att komma i de här brallorna.

Nu ska jag och min jättemage (som alla frågar om det snart är dags) sukta efter de här två godbitar och drömma om att det finns ett liv även efter denna graviditet!

Dagens Porträtt!

Äntligen kan jag få lägga upp något jag tecknat!
De senaste månaderna har jag suttit begravd bland skisser och teckningar men allt är än så länge hemligstämplat (som det alltid är) och jag längtar så himla mycket efter att få visa er. Men tids nog så.
Men igår skickade jag in alla originalteckningarna till förlaget så nu är det bara att hoppas att de kommer rätt och inte försvinner på vägen.
Nu får jag alltså teckna precis vad jag vill!

Det första jag gjorde när jag kom till jobbet imorse var att slänga mig över min inspirationsmapp och där hittade jag den här bilden från Floras instagram, på Sara.
Den har legat där länge och skrikit efter att jag ska teckna den och nu äntligen hade jag tid till det.

Att ha uppdämd inspiration och sen få släppa lös den är verkligen den bästa känslan som finns!
Att bara gå in the zone och skärma av sig och varken höra eller se något annat.
Jag är uppriktigt ledsen för alla som inte får uppleva den känslan, storslagen!
Nu, x antal senare är jag färdig!

Jag använde mig av promarker och brushmarker till hela bilden och sen gick jag på med lite polychromos på huden efteråt.
Så jäääääkla svårt att teckna vatten, men kul!

 

dont like to talk?

You and me both.

Stalk me on insta instead.

deal?