Jag har blivit utlurad i skogen av främmande män, jag har mött blottare vid tre tillfällen, jag har blivit jagad på natten av främmande män, fått gömma mig i skogen med bankande hjärta medans de gick runt och frågade varann vart hon tog vägen och jag tänkte att om de hittar mig nu så är det kört, ingen kommer höra mig här, jag har åkt taxi med en taxichaufför som stängde av mätaren och ville hålla mig i handen och smeka mig på låren, jag har fått mail från lärare att de inte kan koncentrera sig när jag har urringat och att vi borde inför kroppsmålning i skolan, jag har mött otaliga män som behandlat mig som skit, slagits och kallat mig hora, jag har vid flertalet tillfällen haft män som ringt mig och bara flåsat, jag har fått brev med frågan från en helt okänd man om jag vill flytta hem till honom, jag har läst klotter om min kropp på skolans toaletter, jag har låst in på mig på rasterna medans killar skrikit hora utanför, jag har inte vågat lämna klassrummet eller gå själv genom korridorerna då de skrek efter mig överallt, jag har gått omvägar för att ta mig hem på natten och bara kunnat gå där det finns lampor, jag har fått en pepparspray av min pappa när jag var tonåring för att våga gå ut, jag har blivit fasthållen, tvingad att göra saker som känts fel och har blivit hotad om jag sagt något. Jag har blivit misstrodd när jag berättat och jag har blivit slagen så hårt att ringmärkena satt kvar i flera dagar.

Allt det plus mycket, mycket mer har hänt mig. Då har jag ändå tänkt att jag ”klarat” mig från det värsta.
Det är ju helt vansinnigt.
Inte alla män säger ni, men jag garanterar att det har hänt alla kvinnor.

Det måste få ett slut nu.
Nu.

Måndag igen men mina batterier är fulladdade med Värmland!
Har haft en helt fantastisk helg, om än alldeles för kort. Men jag kompenserade genom att ta med mig mamma hem till oss. Win win!

Karlstad alltså, den finaste staden jag vet (helt opartisk förstås) men titta bara!
Lördagen började med att jag och Emil fick några timmar själva på stan. Det är höjden av vardagslyx, att bara få gå själva en stund och prata med varann.
När vi var nöjda och belåtna med shoppingen så åkte vi tillbaka till mamma och tog med oss henne och Knut på teater.
Knut var lyrisk!
På hemvägen tog vi ett ölstopp på Bishops. Sånt gör jag och Emil ofta, så nu var det dags att få med mamma på den traditionen. Hon var inte direkt svårövertalad.

Väl hemma igen tog vi bullpaus.

Och mormorlek.

På söndagen åkte vi till Mariebergsskogen. Det är obligatoriskt när man är i Karlstad. (när jag var tonåring brukade jag gå på disco här, då kallade vi det för Mariebärsskogen)

Sånt som Knut tycker är roligt….

…sånt som mamma och jag tycker är roligt!

Färgglad kille med nya snabba skor! Knut ´hade nämligen somnat i soffan i fredags när vi skulle åka till mormor, så vi bar in honom i bilen och åkte. Sen när han hade kisspaus efter halva vägen insåg vi att vi glömt hans skor, så det fick bli ett hastigt inköp av nya dojor på vägen. (jackan är Marimekko, mössan Mini Rodini och byxorna från wish)

Vi gick ut på spångarna.

Till utkikstornet.

Hej Karlstad!

Och hej skitsnygga man!

Sen gick vi tillbaka för det var dags att gå in på Naturum!

Taggad kille!

Dagens höjdpunkt var att mata gäddan!

Kolla och lyssna (!) på fiskar.

När vi kikat och klämt på allting åkte vi hem igen. Efter lunchen var det dags att åka tillbaka till Småland.

Men först ett fikastopp hos min mormor och Knuts gammelmormor!

Dom här två alltså, så gulliga mot varann och pratar om livet som om de vore jämngamla.

Mormor har dessutom fått en Fislandet av mig, som hon redan hade läst ut. Jag tror faktiskt hon kvalar in som vår äldsta läsare med sina 97 år! Heja mormor!

Imorgon ska jag bara jobba halvdag för sen ska vi hoppa in i bilen och styra kosan mot Värmland!
Det är nått visst med halvdagar, känns ännu mer semester på nått sätt än att vara ledig hela dagen. Då får man ju gå och suga på karamellen en stund och sen bara dra när man börjar bli lite jobbseg efter lunch.

Jag har inte varit i Karlstad sen april och det var så snabbt att jag knappt märkte att jag var där ens. Jag får utan tvekan Värmlandsabstinens efter en stund, så nu är det verkligen hög tid att bege sig dit.
Min plan är att gå promenad längs Klarälven in till stan. Den här sträckan är den finaste i hela stan! Speciellt nu på hösten kan jag tro.
Jag, mamma, Emil och Knut ska gå på barnteater på Arenan, där jag alltid gick på teater när jag var lite. Minns precis hur det luktar därinne och hur det känns när man går in på heltäckningsmattan!
Jag hoppas även att jag ska hinna med en runda på stan, sånt måste alltid prioriteras när jag är i en stad med fler än två affärer som det finns här i Värnamo.

På söndag är det dags att åka mot Småland igen, men för att kunna få lite mer mammatid så tar jag helt enkelt med mig mamma hem till oss!
Älskar när min mamma hälsar på, då kan jag andas lite lättare och axlarna sjunker ner några centimeter.
Dessutom ska vi in och dricka kaffe med min mormor, Knuts favorit, gammelmormor Uggla (hon heter Ulla men Knut tror hon heter Uggla och det är för gulligt för att rätta honom)

När man åker till Karlstad från vårt håll, så åker man förbi en stor handmålad skylt med en älg på, någonstans innan Gullspång, där det står Välkommen till Värmland. Det är min favoritskylt. Då vet man att man snart är hemma.
Värmland kommer alltid vara hemma, även om jag så skulle bo i Småland i hundra år.
”Värmland är inte ett landskap, det är ett sinnestillstånd” som det så fint står på muséet.