I onsdagskväll råkade det vara sol helt plötsligt så vi tog tillfället i akt och tände grillen.
Bjöd över våra kompisar Matilda, Tobbe och lille Erik på hamburgare.

Knut var mallig över att vara äldre än Erik och visade stolt upp alla sina grejer för en mycket hänförd liten kille.

Vips blev det torsdag och vi började ledigheten med vad vi trodde skulle bli en vårpromenad.

Men det visade sig bli en riktig sommardag så vi hade alldeles för mycket på oss!

Vi mötte upp Ludde och Stina i närmsta lekpark. Knut och deras son Arvid är jättebästisar. Knut pratar alltid om Arvid! De är jämngamla, ganska lika i humöret och hur de leker och passar verkligen så himla bra ihop. Kolla bara:

Glada ungar bland vitsipporna. Det härvar en av mina målbilder när jag var gravid och nu när man är mitt i det, så är det precis sådär bra som jag hoppades på! Två år är verkligen bästa åldern!
Efter massa springande var det dags för vätskepaus.

På fredagen åkte jag och Knutte till Vestis medan Emil jobbade.
Där var det fotbollshäng i trädgården.

På lördagen var det dags för Emils 30-års fest (bilder från den får bli ett eget inlägg)
Det började med skålande i hängmattan innan Knutte skulle vidare till barnvakten, dvs min faster.

Som sagt, fler bilder från festen kommer. Men på söndagen hämtade vi i alla fall Knut igen och efter massa skönt bakishäng hos min faster så åkte vi hem till oss igen.
Det var dags att cykla. Knut ÄLSKAR sin springcykel, dock älskar han den lite väl mycket så man kan aldrig få in honom igen, dessutom vill han bara cykla åt ett håll, vilket är ganska problematiskt.

Vi cyklade till lekparken.

Det var perfekt fotoljus, sommarkväll och en unge i så jädra gulliga Levi´s shorts och alldeles för stora sandaler.

Nybliven 30-åring.

Emil invigde sina nya tofflor han fått av mig i present.

Vi gungade….

…och avslutade kvällen hemma i hängmattan igen. Den här helgen ska jag minnas när det är stormigt och kallt framåt November där någongång. Bäst!

Trots att det snöar varannan minut och är strålande sol i nästa, så kommer ju även denna April vara över snart.
Sen kommer sommaren förhoppningsvis komma smygande.

Förr handlade somrarna mest om avkoppling, lata dagar i en solstol och att kunna sova middag länge. Men sen jag fick barn så ser somrarna lite annorlunda ut.
Förra året var Knut 1½ år, han gillade att springa rakt ut i gatan, fattade inte mycket och hade noll begränsningar (sprang rakt ut i havet utan att fatta att han varken kunde simma, blev blöt eller att man inte kan andas under vatten tex)
Det var med andra ord ett himla passande och springande hit och dit för att jaga pigga små korvben som var alldeles för nyfikna på prick allting.

Den här sommaren är han däremot 2½ och betydligt vettigare (och MYCKET mer bestämd)
Man behöver inte passa lika mycket, han håller sig på gräsmattan och leker med sina grejer, stannar i vattenbrynet och är stabil nog att resa sig upp och han trillar omkull i vattnet.
Dock blir han arg som ett bi om han inte får som han vill (vill tex bara cykla åt ett håll och vägrar vända) men jag antar att även detta är övergående som man brukar trösta sig med när vredesutbrotten blir lite för häftiga.

Jag ser fram emot den här sommaren. Mer än jag gjorde förra året.
För jag vet att han kommer ha så himla roligt och vi också.
Han är i den absolut bästa åldern nu. Berättar massa roligt, är påhittig och så vansinnigt gullig att man liksom vill bita i honom hela tiden.

Innan jag fick barn kunde jag inte förstå hur människor planerade hela sina semestrar efter barnen. -Vadå, ska du låta barnen bestämma allt?! Du då?!
Det förstår jag nu.
Är barnen glada, är mamman glad.
Vi försöker slå ihop de två.
Jag ville till Öland men att bo på pensionat med en leksugen tvååring är inte särskilt roligt för honom.
Så det fick bli ett hotell på Öland fast med pool för små barn. Perfekt, win win!

Nu ser jag fram emot en sommar, med glatt barn, snygg man och härliga kvällar i uteköket.
Vi ska ju renovera vårt kök så uteköket lär bli välanvänt i år.

Så sommaren, du kan komma nu, vi är redo!