Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

En Smygkik Från Min Semester!

Egentligen börjar jag inte jobba förrän på måndag, men fick lite tid över och kunde inte hålla mig borta.
Jag har så mycket bilder och så mycket att skriva om, men här kommer en liten smygtitt tills vi drar igång på riktigt:

 

Sommarlistan!

HIttade en sommarlista hos min favorit Karkki, jag lånade den.

Vilka tre saker börjar du tänka på när du hör ordet ”sommar”?
Middagsvila, gräs och uteserveringsöl

 

Kommer du jobba i sommar eller ha semester?
Jag kommer ha semester. Riktig semester och helst bara vila mig igenom dessa fyra veckor. Men jag läser fortfarande mailen. Fast i smyg.

Vad gör du helst en ledig kväll?
Jag sitter på Ileby´s bodega, antingen bara jag och Emil och lyssnar på musik och dricker nått kallt, eller ihop med en hel hög med vänner som sedan drar ihop spontankrocket.

 

Vad är enligt dig, den ultimata sommarmaten?
Lätt val, färskpotatis, fiskpinnar och gräddfil med sjukt mycket gräslök och en stor klick smör till potatisen! Jag gillar inte sill och mina föräldrar åt jämt sill på sommaren, då fick jag detta istället. Kör fortfarande hårt på att det är den bästa sommarmaten, äter det minst två gånger i veckan på sommaren. Knut älskar det också.

Vad är ditt favoritställe att vara på under sommaren?
Öland och Värmland. Punkt.
Är absolut ingen person som skulle boka en charterresa på min semester. Den sparar jag isåfall till hösten. På sommaren är det bara Sverige som gäller, inget land i världen slår det ändå på sommaren.

 

Hur skulle den perfekta sommardagen se ut för dig?
Jag gillar sommarprojekt, i lagom stora doser, så jag skulle börja min dag med frukost på altanen med min familj, gärna med jordgubbar i filen och vattenmelon till efterrätt. Sen skulle jag måla om någonting, tex ett av alla de fönster vi ska ha i orangeriet. Ett alldeles lagom projetk. Sen skulle jag bli varm och behöva åka och bada, så då skulle jag ta med mig min familj till Osudden. Grill på kvällen förstås, och musik på altanen och glass med jordgubbssmak. En perfekt dag får även också innefatta någon form av loppisaktivitet.

Ett fint sommarminne?
När vi inte hittade till huset vi hyrt på Öland och kom fram till det vi trodde det var, blev sjukt besvikna och ville knappt gå in. Men sen kom jag på att huset inte alls skulle vara rött, utan vitt. Alltså måste vi vara fel. När vi sen körde rätt och kom fram till huset vi skulle hyra, så blev jag så glad att tårarna brände bakom ögonlocken. Det var perfekt.

 

Finns det någon låt du förknippar med sommaren?
”Det var dans bort i vägen” med Sven-Ingvars. Somrigare finns inte..

Vad är fem saker du vill hinna göra i sommar?
Gå på loppis, är på jakt efter stråväska och piedestaler och kanske nått jag inte visste att jag behövde antagligen
Bada i en pool. Jag älskar att bada i pool, så mycket mer semesterkänsla än i hav tycker jag, av nån konstig anledning.
Ta några fina bilder på gravidmagen innan den är ett minne blott.
Åka till Ullared. Gärna själv och få gå där länge utan stress. Jag är på jakt efter en vällingmaskin och en skötbädd.
Åka båtbuss i Karlstad och bada i Vänern.

 

Vår Bästa Tid Är Nu!

För en månad sen gick vår bil sönder (fan, jävla, helvete osv.) så den hamnade på verkstad.
Då fick jag och Knut helt enkelt börja cykla till jobb och dagis istället.
Det här har visat sig bli vår bästa stund på hela dagen!
Dels gör det under för min foglossningen att röra lite på sig varje dag och dels är Knut alldeles ljuvlig att cykla ihop med.

-Vet du att man kan äta havssniglar mamma?
-Oj titta en fjäril!
-Får man parkera bilar på trottoaren? Varför gör han det då? Han måste vara snurrig i pannkakan!
-Vet du vad Valter säger?
-När jag blir tio år ska jag ha ett tevespel!
-Vet du att det finns svarta hål i rymden mamma?
-Jag är alldeles betydelsefull! Inte fasansfull!
-Vi är världens bästa cykelkompisar mamma!
-Hur gammal är jag när Småtting är fem år?
Osv. osv. osv.

Så himla mysigt!
Där cyklar vi i sakta mak och pratar om livets stora och små mysterier
Hoppas bilen aldrig blir klar på verkstan!

Annas Hemligheter Om Paketet!

Någon vecka innan jag gick på semester blev jag klar med alla teckningar till vår nya bok, Paketlandet!
Förra gången, när vi gjorde Fislandet, åkte jag upp till Stockholm med alla originalteckningar i säkert förvar under armen. Men den här gången orkade jag verkligen inte sätta mig på ett tåg i fem timmar för att lämna över dom och sen åka fem timmar hem igen, med mage och allt.
Så jag skickade dom…..

När jag la upp bilden på paketet på instagram fick jag massvis med kommentarer om att ”neeeeeeeeeeeej du kan inte skicka med posten, du MÅSTE skicka rekommenderat”, ”jag skulle aaaaaaaaaaaaaaaaldrig skicka det” osv osv i all oändlighet.
Här måste jag ändå flika in att vi måste lita på folks omdöme. Jag vet att kommentarerna var i all välmening, men jag är ju inte född igår och jobbar dessutom med det här, jag skickar alltså hundratals såna här paket varje år. Skickade SÅKLART rekommenderat, är ju inte helt vilse i kolan!
Jag stod dessutom nere på postkontoret med paketet och sa att DET FÅR INTE KOMMA BORT, jag betalar extra allt, vad som helst, men det får inte försvinna!
Den snälla postkvinnan lovade dyrt och heligt att det skulle komma fram.


Sen låg jag sömnlös några dagar och spårade mitt paket stup i kvarten. Inga nyheter, det stod bara att det var på väg.
På fredagen, fem dagar efter att jag skickat det, så hörde min redaktör och mottagare av paketet av sig och sa att hon inte fått det och att hon nu skulle gå på semester!
Jag ringde postens kundtjänst och de sa att jag borde reklamera paketet för att det antagligen var borta och inte skulle komma fram….


REKLAMERA!! Jag skrek rakt ut på den stackars tjejen i telefonen! Är du dum i hela huvudet, jag vill inte reklamera, jag vill ha mitt paket, jag MÅSTE ha mitt paket!!
Hon sa att jag kunde reklamera för ett värde upp till 10 000 kronor. TIOTUSEN, det är ju en tiondel av vad de är värda! Om ens det, ovärdeliga!
Så ja, jag hade emotionell kris och dödsångest ungefär här.
Sen hoppade jag på cykeln och cyklade i ilfart ner till posten och där stod den snälla postenkvinnan igen som tur var så jag förklarade hela situationen för henne, med panik i rösten och ytterst skakat utseende antagligen.
Hon blev väldigt oroad och konfunderad och sa att det minsann aldrig försvunnit några rekommenderade brev under hennes tid, så hon skulle minsann hitta det!


Jag var ändå skeptisk. Ville helst sätta mig i bilen och åka land och rike runt tills jag hittade det. Samtidigt skämdes jag över att det var borta och att alla på instagram varnat mig.
Men så på måndagen ringde min redaktör, från sin semester och sa att hon fått en avi om att paketet fanns i Gamla stan!
Alltså, jubel och fanfarer! Jag blev så JÄVLA illglad rent ut sagt! Men problemet kvarstod ju som sagt, att hon var på semester och inte kunde hämta ut det och ingen annan får hämta ut rekommenderade brev än just den som står som mottagare.
Så, jag ringde kundtjänst igen. Fick prata med samma tjej som jag skrikit åt tidigare (vad är oddsen?!) och berättade att jag nu ville byta namn på mottagaren.
Det ville hon inte hjälpa mig med, eftersom paketet fortfarande inte syntes i systemet.
Du borde reklamera det sa hon igen.
Håll käften tänkte jag.

Men så skällde jag lite till och sa att du MÅSTE ändra namnet, kosta vad det kosta vill, jag skiter i om paketet syns eller inte, det MÅSTE finnas där!
Så hon ändrade. Ytterst motvilligt.
Samma dag ringde den snälla postenkvinnan upp och sa att hon minsann lyckats hitta paketet, just där i Gamla stan!
Hon hade ringt till alla utlämningsställen i Stockholm och till slut fått prata med någon som sagt ”jaaa, ett stort brunt, långt rör jaaa, det ligger här!”
De hade haft strul med inscanningen, därför fanns inte paketet med i systemet och gick därför inte heller att spåra.
Men det fanns.
DET FANNS, DET FANNS, DET FANNS!!
Det var det enda som var viktigt!


Så nu blir vår bok av!
Paketlandet kommer ut i Oktober, med bilder och allt!
Det galnaste i hela historien är ändå att Paketlandet handlar till stor del just om det här, ett paket på villovägar. Ödets ironi va…..