Jag har världens bästa jobb, utan tvekan!
Men ibland önskar jag att jag kunde ha en medhjälpare, eller fler timmar på dygnet.
Som det är just nu så har jag en kölista på tre (!!!) sidor och varje bild tar ju X antal timmar att göra.
Hur mycket jag än skulle vilja så kan jag inte göra det snabbare utan att slarva eller fuska och det vill jag inte. Vill bara lämna ifrån mig saker jag känner mig nöjd med.
Samtidigt som det är lite läskigt att se den där långa listan så är det också lugnande för då vet jag att det finns jobb att göra och det är alltid en lugnande känsla för en frilansare.
Just nu är väntetiden ganska lång, runt två månader för att jag ska hinna med.
Så om ni tänkt beställa något till jul eller så, se till att göra det nu för annars hinner jag tyvärr inte.

Dagens lyxigaste problem.

Saker jag är livrädd för:

• Mördarsniglar
• Galna män i skogen. Eller överallt egentligen.
• Att Knut inte ska ha en bästis
• Att något skulle hända min mamma
• Köra över någon. Ska villigt erkänna att jag är smått disträ när jag kör bil.
• Sätta i halsen. Ser det framför mig och blir rädd bara av tanken.
• Att jag ska få cancer i magen
• Att mina jobb ska ta slut
• Att något ska hända Knut
• Folk som kräks
• Prata inför folk
• Ha utställningar

Saker jag tycker extra mycket om:

• Den där övningen på gymmet när man ligger på rygg och ska lyfta upp benen raklånga när någon knuffar ner dom igen
• Köpa pennor i den perfekta smutsiga nougattonen
• Dela ett paket chokladkrossglass på mitten och äta med sked. Sen när den är slut äta upp andra halvan också
• Nougat i alla former
• Dricka kaffe och gå in i konferencerummet och smygkolla på Knut när han är ute och leker på dagis (jag veeeeeeeet det heter förskola, men det låter så mycket trevligare med dagis, så jag varvar lite)
• Måla andra lagret med nagellack och det blir helt jämnt
• När min webmänniska kommer in och styr upp mitt liv och min dator
• Instagram
• Det gula i huvudet på kräftor
• Skor utan klack
• Tjejkompisar som frågar sånt man vill att de ska fråga om, utan att behöva säga nått
• Höst i Stockholm
• Hemstickat till småbarn

Nu är det en vecka kvar av min semester. En vecka kvar innan Knut ska börja på förskolan. nu börjar jag längta efter vardag och rutiner.

Det är likadant varje år, någonting händer i luften i augusti som gör att man blir sugen på stickade tröjor, jeans och att inge sig med stearinljus och pennor.

Den här hösten blir ny för oss eftersom Knut kommer va på förskolan och jag återgår till att jobba heltid (utom måndagar som jagavsatt som min pussa-ihjäl-Knut-dagen). Det ska bli spännande att se hur vår vardag kommer bli. Föräldraledigheten är ju inte riktigt vardag på riktigt och jag uppskattar när saker och ting är som det ska vara. Inte på låtsas.

Jag tror och hoppas att Knut kommer trivas och jag ser fram emot att få jobba ostört och länge. Det här med semester när man har sitt drömjobb är en svår balansgång för efter bara några dagar så längtar man tillbaka till ateljén och skrivbordet igen.

Så hej hösten, du ska bli spännande minst sagt.