Nu när man bor ensam i ny stad så saknar man ju inte Emil mindre precis.
När jag gick min dagliga timmes promenad (paus för applåder) så tänkte jag på varför jag valde just honom.
* Han skriver söta lappar till mig om hur fin jag är
* Han tycker inte jag spökar ut mig när jag sätter ihop mina allra konstigaste kläder
* Han dansar mer än gärna till 50-60tals musik
* Han tycker om att hitta på saker och säger alltid -Jaaaa! när jag föreslår nått vi kan göra.
* Han säger att han älskar mig för att jag inte är som nån annan
* Han luktar ALLTID gott, även om han har 40 graders feber och är som en blöt hund luktar han ändå lika gott
* Han har världshistoriens finaste skäggstubb
* Han äter allt utan att peta och gnälla
* Han har massa muskler som liksom bara syns sådär lagom
* Han städar, det gör nämligen inte jag
* Han är den bästa att gå ut med för han låter mig va ifred och bara kommer å säger hej å ger mig en puss ibland
* Han skjutsar mig till diverse loppisar fast han inte gillar loppisar själv
* Han säger alltid sådär fina saker att man bara sitter och dumler
* Hans hår är tjockt så det räcker till tre personer
* Han har världens sötaste rumpa, den är alldeles för stor pga av all hockeyträning. Det är så himla gulligt
* Han är aldrig rädd för att prova nya grejer, säger man åt honom att prova så gör han gladeligen det
* Han är brutal ärlig. Är man ful så säger han det
* Han låter mig fisa hur mycket jag vill
* Han har världens bredaste säng
* Han ringer alltid och säger att han kommit hem när han är ute, även om det är fyra på morgonen
* Han blir så glad så han gråter när vi ses efter flera veckor ifrån varann
* Han gillar samma musik som mig
’ Han pratar småländska
* Han kan bygga saker
* Han har stora fina manliga händer
* Han älskar mig mest av allt