Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

Anna om ”Det Riktiga Livet”!

jan 26, 2010 | Tankar och Vardag

Minns ni mina tatueringsplaner jag hade i höstas?
Igår hörde tatueraren av sig och sa att han ville haffa mig så fort Cheap Monday praktiken är över.
Han vill lära upp mig för att han ska öppna ny studio i Falkenberg och han sa att om jag lär mig snabbt så behöver han en studiochef där sen.

Inte illa, att få ett sånt erbjudande innan man ens tatuerat en enda gång!
Antingen är han knäpp eller så har jag sålt mig själv jäkligt bra.

Under samtalet hann jag se mig själv som Kat von D både en och två gånger.

Att vara tatuerare är inte vad jag hade planerat, men ändå måste jag erkänna att en liten del av mig skulle vara väldigt glad över att ha ett roligt jobb att gå till varje dag och sen få in pengar på kontot varje månad.

Det här med att erövra världen är så fattigt och tar sån tid.

Visst vore det att ge upp någonting om jag slutade kämpa för allt det där jag drömt om. Men kanske kan man få något annat istället?
Lycka kan inte köpas för pengar sägs det, men tro mig att lycka inte kan födas utan pengar heller!
Mat är dyrare än jag trodde.

Vad skulle ni föredra, trygghet och ekonomi eller att aldrig sluta kämpa trots att kontot ekar tomt och man ständigt är på väg någon annanstans?

0 kommentarer

Läs mer 

Skillnaden mellan konsttryck och print

Som ni kanske vet så tog jag fram det här printet av Sara Danius nyss. Det gillade ni verkligen för de sålde slut på två dagar!Printet var i A4 och kostade 200 kr. Alltså väldigt billigt. Jag har också de här bilderna i min webshop, konsttrycken.De är 43x34 cm och...

Att visa det finaste man har.

Nästa helg ska jag ta med mig en av mina bästa kompisar till stugan.Det känns så himla stort och pirrigt att visa det finaste man har för någon man tycker mycket om.Som att ta hem en ny kille och presentera för föräldrarna och verkligen vilja att de ska gilla honom!...

10 Saker jag säger nej till.

I större delen av mitt liv har jag sagt ja. Fast jag egentligen inte velat.Sen något år tillbaka har jag istället börja säga nej.Det ÄR svinjobbigt att säga nej, speciellt när jag egentligen inte har någon annan anledning är att jag inte vill. Men det korta obehag som...