Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

Annas Identitetskris!

sep 10, 2019 | Allmänt, Tankar och Vardag

Sen jag flyttade ut från min ateljé i stan och istället satte mig hemma i källaren och jobbade, så har jag fått en smärre identitetskris!
Jag trodde i min enfald att ateljén bara var en ateljé, men ack så fel jag hade. Den visade sig vara livsviktig!
Utan ateljén är jag ingen. Så känns det.
Ingen säger hej till mig, ingen ser när jag kommer och ingen ser när jag går.
Just att jobba hemifrån är inga problem, så själva arbetet påverkas inte. Men jag påverkas.

Nu är jag hemma alla dagar i veckan. Är jag på jobbet är jag hemma. Är jag föräldraledig är jag hemma. Är det helg är jag hemma.
Jag har ingen anledning att klä på mig, sminka mig, göra mig till och då förlorades en stor del av mitt liv. Den biten jag tyckte så mycket om.
Jag saknar promenaden till jobbet på morgonen, de tio ensamma minuterna man fick börja dagen med.
Jag saknar kaffet i soffan med de andra.
Jag saknar pingisen efter lunchen och jag saknar AW:n på fredagar.
Jag saknar mitt liv, mitt sammanhang, mitt gäng.
Min identitet.

Jag har börjat kika på retreats, åka och finna mig själv. Vara tyst i tio dagar, gå på yogakurser.
Börja träna mer, gå på avslappning, tatuera ögonbrynen och börja med lösögonfransar.
Famlar runt och försöker hitta ett nytt jag som passar in med någon som sitter hemma och jobbar.
Försöker känna mig tillfreds, snygg fast jag sitter i pyjamas, viktig fast ingen bryr sig.

Pratade med min mamma igår och hon tyckte det var livsavgörande att jag hittar en ny ateljé omgående. För min mentala hälsas skull.
Jag är beredd att hålla med, det här tär otroligt på mig.
Mer än jag kunnat ana.

Det är inte samma sak att hälsa på. DÅ är man alltid vid sidan av. Även om man brukade höra till, så blir det aldrig samma om man en gång lämnat.
Jag känner mig som en pensionär.
Förstår att de behöver ställtid att anpassa sig till att vara utan sammanhang, från att nyss ha hört till.

Jag försöker boka möten och luncher, komma ut och få lufta mig lite.
Gå på AW och träna, måste komma ut!
Känns som jag är instängd och behöver luft.
Det är min värsta känsla.

0 kommentarer

Läs mer 

Min Stockholmshelg!

I fredags när jag lämnat barnen på förskola och skola, så satte jag mig på tåget mot Stockholm.Äntligen Stockholm!Tycker så mycket om att göra sånt här direkt på morgonen, då får jag en stark känsla av att jag rymmer och den känslan tycker jag mycket om.Älskar också...

Sånt Jag Längtar Efter!

Elsa Billgren skrev ett så fint inlägg om att längta efter saker. Jag insåg att jag längtar efter massor, tex detta, högt och lågt: Känslan när mitt tåg rullar in på Stockholms central på fredag och jag vet att resan gått bra. Jag älskar att vara iväg men hatar att...

Inuti mitt huvud.

Nu har jag ätit mina mediciner mot nacken i snart tre veckor. De har gradvis ökat dosen för att komma upp de det jag har nu.Jag hatar den. Jag hatar den här medicinen så innerligt.Den gör att min hjärna känns trög, att min tidigare snabba käft är förlamad och att jag...