Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

Annas Identitetskris!

sep 10, 2019 | Allmänt, Tankar och Vardag

Sen jag flyttade ut från min ateljé i stan och istället satte mig hemma i källaren och jobbade, så har jag fått en smärre identitetskris!
Jag trodde i min enfald att ateljén bara var en ateljé, men ack så fel jag hade. Den visade sig vara livsviktig!
Utan ateljén är jag ingen. Så känns det.
Ingen säger hej till mig, ingen ser när jag kommer och ingen ser när jag går.
Just att jobba hemifrån är inga problem, så själva arbetet påverkas inte. Men jag påverkas.

Nu är jag hemma alla dagar i veckan. Är jag på jobbet är jag hemma. Är jag föräldraledig är jag hemma. Är det helg är jag hemma.
Jag har ingen anledning att klä på mig, sminka mig, göra mig till och då förlorades en stor del av mitt liv. Den biten jag tyckte så mycket om.
Jag saknar promenaden till jobbet på morgonen, de tio ensamma minuterna man fick börja dagen med.
Jag saknar kaffet i soffan med de andra.
Jag saknar pingisen efter lunchen och jag saknar AW:n på fredagar.
Jag saknar mitt liv, mitt sammanhang, mitt gäng.
Min identitet.

Jag har börjat kika på retreats, åka och finna mig själv. Vara tyst i tio dagar, gå på yogakurser.
Börja träna mer, gå på avslappning, tatuera ögonbrynen och börja med lösögonfransar.
Famlar runt och försöker hitta ett nytt jag som passar in med någon som sitter hemma och jobbar.
Försöker känna mig tillfreds, snygg fast jag sitter i pyjamas, viktig fast ingen bryr sig.

Pratade med min mamma igår och hon tyckte det var livsavgörande att jag hittar en ny ateljé omgående. För min mentala hälsas skull.
Jag är beredd att hålla med, det här tär otroligt på mig.
Mer än jag kunnat ana.

Det är inte samma sak att hälsa på. DÅ är man alltid vid sidan av. Även om man brukade höra till, så blir det aldrig samma om man en gång lämnat.
Jag känner mig som en pensionär.
Förstår att de behöver ställtid att anpassa sig till att vara utan sammanhang, från att nyss ha hört till.

Jag försöker boka möten och luncher, komma ut och få lufta mig lite.
Gå på AW och träna, måste komma ut!
Känns som jag är instängd och behöver luft.
Det är min värsta känsla.

0 kommentarer

Läs mer 

Hur landet ligger!

Jag har verkligen glömt bort hur det är att blogga på daglig basis, glömmer bort att jag ens har denna blogg. Men nu så!Tänkte berätta lite om hur landet ligger just nu:Min status med nacken är att den extrema huvudvärken har lugnat sig och numera mer ligger som ett...

Om allt som gör ont.

Nu har det gått två månader sedan jag fick ett diskbråck i nacken.Ett diskbråck är alltså när diskarna man har i ryggraden går sönder och då trycker de på nerverna och kan göra sjukt ont.^Mitt sitter allra högst upp i nacken, liksom långt ner i bakhuvudet kan man...

Värmlandshelgen!

Jag och bästis-Vestis (hon heter egentligen Anna, men kallas för Vestis) åkte till Karlstad! Att ta med sig sin kompis till sin hemstad är stort och härligt. Ville så gärna att hon skulle älska det lika mycket som jag.Vi började med att möta upp min mamma som hade...