Jag har ju helt glömt att berätta om min skidsemester!
För det första, jag överlevde! För det andra, jag åkte skidor!

Vi var alltså i Sälen, i Tandådalen. Det var jag, Emil och Knut, Emils syster och hennes kille och två barn och Emils pappa. Hela Emils familj är en riktig skidfamilj så det var bara jag som var livrädd inför själva åkandet.

Men det gick över förväntan. Det var svårare än jag trodde fast jag var också bättre än vad jag trott innan. Åkte barnbacken några gånger, sen upp i halva backen ett par åk och sen hela vägen från toppen en gång. Sen var mina ben och mitt psyke helt slut.
Men det blir mer igen nästa år!

Den här biten var min favoritdel av semestern, nämligen afterski!
Det är inte varje dag man får dricka öl osminkad i långkalsongerna så när tillfälle ges är jag sannerligen inte den som är den! Knutte verkade tycka samma sak! (minus ölen då förstås)

Knut fick sina första skidor och pjäxor när han föddes och sen dess har de stått i hans rum och Emil har sannerligen längtat efter att han ska växa i de där grejerna.
Nu var det dags, med pjäxor som var fyra storlekar för stora, lånad hjälm och en pappa som var taggad till tänderna skulle Knut åka skidor!
Han åkte upp för det lilla rullbandet men sen tröttnade han ganska snabbt. Bör kanske tilläggas att Knut inte ens kunde stå själv vid den här tidpunkten, men är pappan ivrig så är han.

En annan dag hyrde vi en släde så vi kunde åka lite längdskidor.
Jag var minst sagt peppad för att jag minsann va så hiiiimla bra på längdskidor när jag var liten.
Antingen minns jag fel eller så har det blivit svårare för det var ju inte det minsta lätt och jag var sämst!
Men jag försökte hålla skenet uppe trots att jag trillat rakt in i en tant och slagit huvudet i snön.

Nej då var det bättre att sitta hemma på balkongen i stekande sol istället, mycket mer min melodi!

Nu vet jag iallafall hur det känns att åka skidor, hur det är att andas fjälluft och att vara trött i benen, att vara med sin familj i en liten stuga och somna med blåmärken överallt. Himla härligt faktiskt!
Vi ses igen nästa år fjällen!