Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.
I höstas fick jag frågan om jag kunde teckna omslaget till en doktorsavhandling om allergi.
Såklart kunde jag det, älskar när jag får teckna något som jag inte brukar göra.
Önskemålen var att det skulle finnas med lite olika allergisframkallande saker, så jag tecknade med en katt och i bakgrunden är det björkar. Tjejen i fråga gjorde jag lite röd om näsan precis som om hon skulle vara allergisk.
Såhär blev det:
Idag är jag tillbaka i min ateljé igen efter tre dagar i Karlstad. Jag längtar alltid till min ateljé, eller till att måla snarare (men min ateljé är fantastisk!) så det känns fint att vara tillbaka igen. Just nu håller jag på med en målning på en ansjovisburk. Det är...
För er som känner mig, eller har följt mig länge, så kommer det inte som någon nyhet att jag längtar hem.Jag har bott i Värnamo i 17 år nu, nästan lika länge som jag faktiskt bodde i Karlstad innan jag flyttade därifrån (första gången). Jag har ett liv här, med...
Det har gått X antal år sedan jag bloggade sist. Sjukt egentligen, att man bara en dag lämnar något som tidigare var så stor del av ens vardag. Sååå, hur summerar man de här åren lite snabbt? Vi har flyttat, renoverat, fått två skolbarn, bytt katt, jag har ny ateljé...
@annaileby_art
anna@annaileby.com
Du är så himla bra på att fånga känslan när du ritar. Det där röda i ansiktet liksom. Det syns så tydligt att hon är allergisk. Jag är så impad. 🙂
Håller med föregående skrivare…jag får känslan av att ögonen svider och näsan rinner, trots jag inte är allergisk själv. Bakgrunden är lysande också 🙂
Hon jobbar som läkare på lungmottagningen i Umeå där jag jobbar och jag var på hennes disputation i torsdags 🙂 Jag såg boken innan på mottagningen och tyckte jag kände igen stilen på bilden på framsidan och kollade i boken där det stod att det var du som gjort den 🙂 Jättefin!
Tack igen för ett fantastiskt fint arbete!
Å Anna, denna gillade jag, skulle sitta fint på mitt kontor (är astma/allergisjuksköterska). Alla bilder man får är alltid typ en fimp på en gräsmatta eller söndersotade lungor: inte vad jag vill ha som utsikt när jag arbetar och inte precis det bästa sättet att skapa förtroende. Bra jobbat!
Jag är helt förbluffad! Du har fångat känslan, besväret och allt är fantastiskt fint!