@annaileby_art
anna@annaileby.comAnnas Beställningar!
Ibland får jag beställningar på hela familjer, det tycker jag är himla roligt, speciellt om det är från en bild där alla är ihopklämda på samma bild!
Den här gjorde jag för någon vecka sen, en väldigt rolig beställning som dock tog slut på nästan alla mina ”hudfärgade” pennor. Ska det va så ska det va!
Öppet Brev Till Sura Kommungubben!
Hej sura kommungubbe.
En fågel har viskat i mitt öra att du gärna vill ha statistik och mätbara resultat av företagen som hyr kontor i Gummifabriken och Företagsfabriken, dvs mitt företag.
Mitt företag har inga visioner om mångmiljonbelopp, inte ens några visioner om att växa. Hur konstigt det än må låta så är jag precis där jag vill vara.
Jag kan inte visa papper på en affärsplan med höga vinster på sikt, eller en detaljerad plan över världsherravälde.
Mitt mål är att sprida lite färg i en grådassig värld, som till stor del består av just sura kommungubbar. Mitt jobb går ut på att driva min egen plattform där människor lyssnar på mina åsikter och vad jag har att säga, att väcka nya tankar hos människor och att visa att det går att uppnå drömmar. Även om drömmen bara är ”att sitta och rita” som du uttrycker det.
På en månad fyller jag Globen tre gånger med människor som alla vill läsa vad jag har att säga, som vill se vad jag ritar och som faktiskt är intresserade av det jag gör.
Hur många lyssnar på dig, sura kommungubbe? Har du statistik på det?
Jag får in all min lön på sådant jag skapar, varenda liten krona. Det kommer inte från något lönekontor som delas ut den 25:de varje månad. Det är jag som drar in pengarna.
Vem hade du fått pengar ifrån, sura lilla kommungubben om du inte var anställd?
Alla företag måste inte vara stora vinstföretag, alla siffror måste inte vara mätbara och allting handlar inte alltid om pengar.
Det kan finnas ett intresse av att faktiskt få vara ifred från just kommungubbar, få bestämma själv och klara sig på egna ben.
Den statistiken kan jag visa för dig här, lilla sura kommungubbe:
– Jag har 0 sjukdagar
– Jag är driven, kreativ och alltid på jobbet
– Jag jobbar och är mammaledig samtidigt bara för att jag tycker det är så himla kul att gå till mitt kontor, trots att det inte syns på pappret
Om ni vill dra hit mer folk till Värnamo, kanske det inte är läge att börja bråka med den personen som har den största kanalen utåt?
Tänk på det sura kommungubbe, nästa gång du klagar på att mitt företag inte kan visa mätbara resultat.
Jag kan nämligen påverka dina resultat långt mer än du har en aning om.
Tack för mig.
/Hon som sitter och ritar på Gummifabriken
Annas Telefon!
Jag har tömt min mobil på bilder, det var minst sagt dags så att säga.
Hittade massa glömda bilder och en del nya som blivit favoriter. Vi kikar lite på hur det sett ut de senaste åren (ja, det var längesen jag rensade mobilen sist):
Jag va blond!
Vi skulle gifta oss så allting handlade om bröllop!
Vi bodde i det här fina huset! (kan sakna det ibland)
Pappa kom och hängde upp en gunga i trädet. Nailed it, enligt honom själv, fast han hängde med rumpan i marken.
Hade vansinnigt mycket rabarber.
Jag gick på en stenhård diet som en kille på mitt jobb satt ihop åt mig. Fick bara äta gröna grönsaker, kalkon och ägg. Och litervis med kvarg. En väldigt effektiv diet som slutade en månad senare med att jag grät och åt 8 frallor på rad.
Vi eldade med ved i huset och den var vi tvugna att hugga och stapla. En sak jag sannerligen INTE saknar med huset!
Vi var i Jönköping och gick på ikea och när vi kom ut till bilen hade vi punka på två av däcken. Istället för att tjura över det gick vi och köpte en påse öl som vi drack upp i väntan på tåget hem.
Vi gifte oss! Såhär fint var det på dagen innan alla kom och magen var full av nervositet och rolighet!
Efter bröllopet klippte jag av mig håret och här försökte jag vänja mig vid det.
Vi åkte till Sicilien på bröllopsresa, det här är samma dag som vi fick reda på att jag var gravid! (den gången det slutade i missfall, fast det visste vi ju inte här utan var bara superlyckliga)
Som sagt, det där med att vänja sig vid en ny frisyr.
Jag fotade en pin-up kalender på min möhippa och det här är en av månderna.
Va på Winnerbäck i Halmstad med det här braiga gänget!
Hade inget körkort och cyklade till och från jobbet varje dag, 8 km enkel väg. I ur och skur kan man väl säga.
Annas Skräck!
Om några dagar ska vi på skidsemester i Sälen.
Jag har aldrig varit på skidsemester, är liksom inte uppvuxen i en skidfamilj.
Jag har varit i Åre när Emil bodde där men jag kollade upp i backen och tänkte att nej, det där gör jag aldrig.
Men nu ska vi iallafall iväg med Emils familj och jag har bävat hela mitt liv inför just skidsemestrar.
Jag vet inte hur man gör och nu när vi har varit och provat ut slalomskidor och pjäxor så känns det ungefär lika skrämmande som att prova ut kläder inför ett fallskärmshopp eller som att dyka ner bland hajar. Livsfarligt med andra ord.
Att försöka förklara för en inbiten skidfamilj och framförallt för Emil som älskar skidor, hur läskigt det faktiskt känns är snudd på omöjligt.
Sen att se småbarn som lär sig åka skidor utan att blinka hjälper inte det minsta, det får mig bara att känna mig ännu dummare.
Här är min lista över saker jag oroar mig över, i denna ordningen:
1. Att inta klara av att åka lift. Antingen trilla, fastna, eller helt enkelt behöva stanna hela liftsystemet för att jag varken kommer på eller av. Största skräcken på hela listan.
2. Att inte klara av att svänga och därför bara åka störtlopp rakt ner och sen köra in i något och dö.
3. Åka ända högst upp i backen och sen inse att jag aldrig kommer lyckas ta mig ner igen. Detta är faktiskt högst troligt och då vet jag att jag kommer börja grina där bakom skidglasögonen och Emil kommer således tycka att jag är en fjant.
4. Trilla och bryta handen. Att bryta min hand vore förödande och har varit en stor skräck för mig hela livet. Jag kan bara inte bryta handen! (funderar på att göra en Jlo och försäkra den till miljonbelopp)
5. Att välja att inte åka alls och istället få bli semesterns barnvakt med tre ungar medans den världsvana skidfamiljen njuter i backen hela dagarna.
För att inte verka alltför mesig och livrädd försöker jag se fram emot det här, också i rätt ordning:
1. Öl mot varm husvägg i solen.
2. Afterski.
3. Längdskidor med Knut i pulka bakom.
4. Få använda mina nya snygga långkalsonger.
5. Sa jag att jag ser fram emot ölen i solen?
Följ mig på bloglovin
dont like to talk?
You and me both.
Stalk me on insta instead.
deal?
