Igår kollade jag med ett öga på debatt på TV, om att Regina Lund ”spått” någon och sagt att hennes missfall var hennes döda pappa som kom för att hälsa på. Detta har då blåsts upp till en jättesak då Alex Schulman inte tycker att hon har rätt att säga sådana saker utan bevis.

Jag har fått både missfall och förlorat min pappa. Tror jag på medium? Nej det skulle jag inte vilja påstå.
Men precis efter min pappa dött och min bebis i magen också dött (allting hände ju dessutom i samma veva, som alltid i livets jävlighet) då trodde jag på varenda litet tecken jag kunde klamra mig fast vid.
Hela min värld var raserad, allt jag trodde mig veta om familj och relationer, om livet och lyckan och allt det där ställdes på sin spets och rasade,
Då är man inte alltid så logisk. Kanske bryr man sig inte om bevis. Det måste inte finnas en sanning längre för den enda sanning man visste om har precis försvunnit mitt framför ögonen på en.

I det läget hade jag kunnat ta till ett medium. Av den enkla anledningen att man är så trött på att ha allting svart på vitt, trött på att höra om dödsorsaker och död död ond bråd död.
Då vill man ha lite hopp och i en värld som är besatt av bevis finns det inte särskilt mycket hopp att klandra sig fast vid när någon faktiskt är konstaterat död.

Så vare sig man tror på medium eller ej, om man tror att de där små tecknen man ser är en hälsning från någon på andra sidan, så kan man väl få tro det?
Påverkas Alex Schulman av att någon vänder sig till ett medium för tröst och råd?
Nej.
Ville jag höra logiska förklaringar när jag tyckte mig se tecken från pappa efter att han dött?
Nej.
Sålänge ditt liv inte påverkas av det, låt folk tro vad sjutton de vill och sluta vara så jävla noga med vad som är bevisat och inte, vad som är rätt och fel och vad just du tycker. Det har ju inte ett skit med dig att göra.
Låt folk bli tröstade på vilket sätt de än känner hjälper och sen om du hade valt ett annat sätt, håll det för dig själv!