Igår hamnade jag som sagt av en slump hos företaget baoobaoo.
När jag kikade igenom deras sortiment fick jag syn på det här sjukt coola datafodralet!
Det är gjort i nått superpapper så det inte går sönder, men ändå känns precis som ett riktigt kuvert. Det gör också att man kan rita på det.
Till min förtjusning fick jag med mig ett hem!

Såhär tjusigt ser det ut inuti, med rött sidentyg!

Knäppningen.

Såhär skrev jag på mitt fodral, så alla vet var de ska skicka det om den kommer på villovägar, haha!
Sen la jag till två frimärken också, för säkerhetsskull.

Jag behövde en paus från kontoret, pennorna och skrivbordet. Så jag gick på loppis och hittade en hel hög med fint!

Ett urtjusigt fruktfat från 50-talet, för ynka 30 kr!

Två par oanvända happysocks!

En gammal brio hund till samlingen! (40 kr var ett riktigt fynd!)

En bonad, jag ÄLSKAR bonader! Fast det måste stå nått extra fint (det finns en annan på erikshjälpen som jag alltid får en klump i halsen när jag går förbi, för den är så himla fin men ack så dyr. Om att mammor går genom elden för sina barn)
På den här står det:
Klingar icke modersmålet skönast
Binder ej vårt hem med dubbla garn
Lyser icke själva ljungen grönast
på den torva, där vi lekt som barn.

Så om jag inte längtade hem till Värmland innan, så gör jag det definitivt nu!

Det bästa med hela loppisrundan var tanten i kassan, som var runt 65-70 år och frågade om jag samlade på gamla saker. När jag sa att jag gjorde det frågade hon om jag bloggade! Sen började hon prata om att hon lärt sig om bloggar och att hon gillade underbaraclara och att det minsann fanns någon som hette blondinbella också!
Hon hade lärt sig om bloggar i kyrkan, på ett kvinnomöte och att det var så himla roligt berättade hon!
Så himla fin liten modern tant!