För ett tag sedan skrev jag om att jag var nominerad i en skidtävling, där man kan vinna en skidresa.
Nu fick jag precis veta att jag inte bara blev veckans, utan också månadens skidbloggare!
Detta är så himla skrattretande att jag har en sådan nominering, som åkt några vändor i barnbacken med livet som insats och sen vågat mig på ett helt åk i en grön backa och det är allt.
Men tävlingen går som sagt inte ut på att vara den bästa skidåkaren, men kanske den ärligaste?

När jag fick höra att Alicia Vikander hade sökt scenskolan flera gånger men inte kommit in och nu kammade hem en Oscar istället, alltså peppen det gav mig!
Så. Jävla. Gött.

Det ger mig hopp om livet, att trots min otaliga försök att komma in på Konstfack så ska det minsann bli något stort av mig ändå.
Vänta bara så ska ni få se!

Det finns vissa saker som är heliga för mig och de ska man försöka undvika att ändra på eller för all del, lägga sig i på något sätt.

Det första och största är min inspiration.
Stör för fan inte min inspiration!
När man är i ett flow, glömt bort att äta och bara tecknar och så är det någon som stör. Åhhhhh dunder och brak, kalabalik i hjärnan. Låt mig vaaaaa!
Min inspiration är som allra största på morgonen, direkt när jag kommer till jobbet. Då har jag laddat upp under natten, kommit på nya idéer och tankar och det liksom rycker i fingrarna efter pennorna.
Då vill jag inte bli störd. Inte prata om annat. Inte bolla idéer. Inte dricka kaffe i grupp.
Då vill jag låsa dörren och gå in i the zone.

En annan heliga ko hos mig är amerikansk dressing. Kan tyckas vara betydligt mindre viktig än inspirationen men icke!
Våga inte servera hamburgare med någon egengjord dressing för det finns INGET som slå amerikansk dressing (ni vet den där aprikosfärgade tuben) mmmmmmm!
Släng dig i väggen flippin´ burgers!
(funkar även till fiskpinnar, köttbullar, varma mackor och allt annat man kan tänkas äta)

Sen har vi en annan viktig punkt som jag helst inte rubbar på om jag kan låta bli, nämligen min middagslur.
Jag är alltså som vilket litet barn som helst och älskar att sova middag.
Det är bästa stunden på dagen och hade inte mitt kontor haft glasväggar hade jag ställt in en säng här på direkten!
När man vaknar efter två timmar, helt groggy med alla kläderna på under duntäcket. Åh det ljuva livet!

Viktigt som tusan för mig är egentid som ni säkert vet vid det här laget. Det gäller egentid från allt.
Som det bästa med att åka till STockholm då och då är att jag får vara själv. Helt själv. Jag brukar alltid planera in så jag kommer dit tidigare än jag behöver, när de jag ska träffa fortfarande jobbar. Komma tidigare än mina första möten eller åka hem långt efter att jag behöver bara för att jag ska kunna gå runt själv. Planlöst strosande och liksom djupandas.
Det absolut bästa jag vet.
Egentid med mig själv.