Ett år gick och sen var jag tillbaka igen.
Jag älskar vardag så himla mycket mer än ledighet så det känns skönt att vara på plats i ateljén igen. Dock har det här jullovet varit både behövligt och fantastiskt. Det känns som jag sovit mig igenom hela ledigheten och det var precis det jag behövde.
Som att jag äntligen kommit ifatt mig själv.

En liten resumé tycker jag ändå 2017 är värd, då det klassats som ett av de bättre åren för min del. Speciellt karriärsmässigt. Vi kikar:

I januari var jag besatt av Skam, precis som alla andra, så jag gav mig på att teckna karaktärerna, men kom bara till tre innan jag tröttnade.

Jag vann en tävling hos Lion Alpin och blev utsedd till årets skidbloggar trots att jag inte kan åka skidor. I priset ingick en resa till Alperna. Ska man lära sig, ska man göra det på ett ställe med sån här utsikt! Den här resan, en vecka ensam med min man, har varit det bästa jag gjort i hela mitt liv. Som vi njöt av den egentiden alltså (trots en miljon blåmärken)

I februari fyllde den här fantastiska lilla killen tre år och fick sin första riktiga cykel. Lyckan alltså!

I Mars var det min tur att fylla år och vi mötte våren i Köpenhamn. Det här borde förövrigt bli en tradition, Köpenhamn vid den här tiden är sannerligen magiskt!

I April var det dags för skidsemester igen, fast den här gången i Värmland och Branäs. Knutte gick i skidskola och vi hade det fint.

I Maj var vi på traditionsenligt kosläpp. Det är det bästa, som en galen kickstart inför sommaren.

Jag och mamma åkte till Akvarellmuseét och målade i tre dagar. En av topphändelserna under året helt klart.

I Juni gifte sig min bästa kompis i Hagaparken i Stockholm och vi firade midsommar hemma på vår bodega.

I Juli hyrde vi ett hus på Öland som jag hittat på Blocket. Det visade sig vara det finaste hus jag sett och jag hoppas kunna hyra det alla somrar framöver i resten av mitt liv. Kände mig så himla hemma direkt jag satte foten där. Den bästa sommaren i mitt liv.

I Augusti hade jag fem dagar ensam i Stockholm med min kompis Johan. Sånt vinnande koncept att ge varann egentid på semestern! De här dagarna var magiska, förutom båtturen då som höll på att kosta mig livet, men annars!

I September hade vi releasefest för Fislandet och jag var så himla nervös innan och alldeles hög på livet efteråt. Så sjuk grej och så mäktigt och stort på alla sätt och vis!

I Oktober åkte jag på mitt livs första bokmässa i Göteborg. Var på fest med Rabén & Sjögren och fortsatte vidare ut i natten med bland annat Lilla Berlin-Ellen!

I November åkte vi till Karlstad. Ett välbehövligt besök för att landa efter en händelserik tid. Det är liksom lättare att andas när man är i Värmland.

I December flög jag till Umeå för att medverka i Musikhjälpen. Så långt utanför min comfortzone man kan komma, men ack så roligt efteråt.

Vi hade en riktig Bullerbyjul när vi högg gran hos Emils pappa:
Julen avslutades i Karlstad och det nya året firades in med pompa och ståt omringad av vänner, precis som det ska vara.

2018 ser jag fram emot ett annat tempo, inte nödvändigtvis lugnare, men kanske inte lika orutinerat.
Jag har inga nyårslöften, jag borde träna och äta bättre och allt sånt där värdsligt, men det orkar jag inte ens lova.
Det enda jag lovar mig själv, är minst en hotellnatt ensam om året. MINST, en, helst två.

Så, kära 2018, bring it on!