Dagens Färglösa Kläder!
Så länge jag kan minnas har jag varit anti beige, tyckt att det varit en ickefärg. Det tycker jag förvisso fortfarande, enda skillnaden är att jag nu har det på mig. Tycker nämligen det passar så ypperligt bra med denim och ännu bättre mer orange!
Så numera är även jag en medlem av beigemaffian.
Idag ser jag ut såhär:
* Stickad tröja, H&M
* Avklippta jeans, H&M
* Skor, Blankens
* Klocka, JORD
Anna och Mediumet!
Heter det medium eller medie?
Aja i vilket fall som helst som var ni några som undrade hur det hade gått när jag gick till det där mediumet/mediet för några veckor sen.
Som sagt, så är ju jag skeptiskt troende till sånt där, men ändå väldigt nyfiken kan man väl säga.
Jag hade redan innan bestämt mig för att inte säga någonting och låta henne klura ut allting, visa vad hon gick för så att säga.
Jag kom in, satte mig mitt emot henne och hon fipplade lite med sin mobil först men sen så körde vi igång.
Hon började med att fråga om jag jobbade med händerna, om jag var frisör (kan bero på att mitt hår va grönt tänker jag) men då sa jag vad jag jobbade med och då sa hon att jag gjort det redan i tidigare liv, att jag jobbat i Montmartre med de stora konstnärerna. Hon trodde jag börjat som modell hos någon av dom och sen börjat måla själv.
Ooooooookej…..
Sen frågade hon om jag hade planer på att flytta utomlands, hon sa att hon såg mig sitta med utsikt mot vattnet vid medelhavet.
Inte mig emot, men skulle aldrig flytta från Sverige (om inte New York ringde vill säga)
Sen avbröt hon sig och frågade vad som hände mig för tre år sen.
Min pappa dog sa jag (fast sen kom jag på att det var fyra år sen).
Sen började hon beskriva honom, säga att han var en typiskt positiv person som alltid var glad och lätt att ha omkring sig.
Ehhh, nej.
Jag skulle inte beskriva min pappa som glad och positiv, snarare tvärt om.
Sen frågade hon om jag kände någon Carl? Att hon hade med sig en man som hette Carl eller nått på C.
Känner varken nån på C eller nån Carl.
Ungefär här började jag tappa intresset helt, hon hade ju inte ett enda rätt kändes det som.
Sen började hon beskriva Emil, det var väl det närmsta sanningen hon kom när hon sa att hon tänkte på raka gräsmattor när hon tänkte på Emil. Det stämmer ioförsig, för är det nått Emil gillar så är det raka gräsmattor.
Annars pratade hon om att hon trodde min ekonomi skulle få ett rejält lyft snart, att jag skulle jobba mer åt tidningar och att nått livsomvälvande skulle hända mig mellan 38-42. Hon kände även ett tryck över bröstet sa hon så jag hoppas verkligen att jag inte dör.
Speciellt inte i fyra år, det hade varit långdraget!
Efter en stund frågade hon varför jag var så bitter och kändes avskärmad från resten av världen, men det var jag ju, jag var bitter för att hon inte hade några rätt och jag helst bara ville gå hem.
Hon tyckte jag skulle kolla upp mitt blodvärde och sa att det var därför jag var så introvert (???)
Summa summarum, det var skitdåligt!
I alla fall för mig, har hört andra som gått dit och älskat det.
Så kanske är jag svårläst eller så är alla andra som öppna böcker.
Jag kommer i alla fall inte gå dit igen.
Anna & Tröttheten!
Åh jag är så oinspirerad just nu.
Vet inte vad jag ska skriva om på bloggen, vet inte vad jag ska teckna, vet inte hur jag ska ha håret.
Ja ni förstår känslan.
Såhär blir jag alltid när det är stora saker i görningen och det är det sannerligen den här månaden.
Igår landade tex en stor låda fullproppad med Fislandet böcker hemma hos mig! Alltså den känslan!!
Jag åkte genast och köpte finpizza till familjen och Emil öppnade en falska champagne. Som sig bör när det händer storslagna saker!
När jag åkte hem med pizzan i bilen satt jag bara och dumlog i bilen, så jäkla glad över boken och stolt över mig själv som gjorde det.
Oerhört fin känsla.
Men efter storslagna känslostormar (oavsett om det är bra eller dåliga sådana) så blir jag attacktrött och totalt utmattad.
Där är jag idag.
Är också precis i uppstarten av ett nytt bolag, där det inte bara är jag utan vi är två som ska vara med och tycka och tänka.
Det är väldigt mycket nytt och allting känns lite stort och läskigt.
Sådant resulterar alltid i trötthet hos mig.
Mitt i möten kan jag känna att jag måste lägga mig ner och sova en stund. Min hjärna går liksom på högvarv så den orkar inte ens hålla sig själv vaken för den har så mycket att tänka på.
Men jag har hittat ett fint sätt att koppla av. Jag lyssnar på ljusbok och tecknar.
Så himla bra kombo, att jag aldrig tänkt på det tidigare?!
Nu ska jag fortsätta teckna och lyssna på bok.
Tipsa gärna om det är nått särskilt ni vill läsa om i bloggen, så jag får lite skrivlust igen!
Anna Köper Barnkläder!
Idag satt jag klistrad framför datorn när klockan slog 10.00 för att kunna lägga vantarna på det nya hundprintet från Mini Rodini
Deras förra drop var det inget som föll mig riktigt i smaken (förutom det blå och brunrandiga) så jag köpte inget. Inte heller deras senaste med Adidas. Tycker fortfarande den första träningsoverallen med pandorna var finast men den hann jag inte få tag på dessvärre och nej, jag kommer inte betala flera tusen för att få det heller. Sååå desperat är jag inte efter deras grejer!
Men som sagt, det här med hundarna ville jag så gärna ha och nu när Knut har kläderna så länge så tycker jag det är värt att lägga pengar på riktigt fina saker. Han använder tex fortfarande sin orangea Picojacka i storlek 80-86 och mätte honom senast igår och han är 94 cm lång!
Köpte i alla fall hundprintet i storlek 104-110 så det ska nog räcka en stund.
Haffade först det rödvita men hittade sen det bruna och bytte till det, håller för lite mer fläckar än vitt.
Titta bara, fint va?
dont like to talk?
You and me both.
Stalk me on insta instead.
deal?
