Anna Jobbar!
Under vintern och våren har jag haft ett jättejobb som tagit betydligt längre tid än jag trodde det skulle göra (förlåt för det) nämligen att teckna av alla i personalen på företaget Aperit här i Värnamo.
Jag var där på ett möte i början av december där vi pratade om uppdraget. Jag sa att det största jag gör är A3, men sen bestämde vi att det var lika bra att go big or go home, så vi körde på formatet 50×65!
Sen fick jag komma ner och fota allihop och nu är jag alltså färdig med alla bilderna och såhär blev det!
Kul idé att ha personalen målad istället för fotad och nu har alla sina porträtt på sitt kontor och även på hemsidan.
Personligt och fint!
100% Bok!
Nu börjar sista veckan av bokillustrationer. På måndag ska jag åka till förlaget och leverera dom.
Har typ mardrömmar om att jag glömmer dom på tåget, att jag spiller kaffe över allihop eller att jag kräks rakt ner i bildmappen!
Jag har gjort alla illustrationerna med penna och papper och ingenting i datorn. Alla bilderna är tecknade i A3 och det är ca 45 stycken, så ja, det har varit minst sagt mycket jobb.
Nackdelen med att inte jobba i datorn är ju att varje ändring innebär en helt ny teckning så det har varit många turer fram och tillbaka med skisserna för att alla till slut ska bli överens.
Jag har haft ungefär från i oktober på mig men det är först nu jag känner att det rullar på riktigt bra, så det blev lite som jag befarade, att jag sitter med det precis innan deadline. Men så är det nog alltid och kanske oundvikligt.
Dock har jag bara typ fyra bilder kvar och fem dagar på mig så jag tror jag ska kunna ro detta projekt i land.
Att teckna en barnbok är nått helt nytt för mig och MYCKET svårare än jag trodde! Jag är så van att bara teckna ansikten och nu måste ju karaktärerna faktiskt röra på sig och visa olika känslor och sådär och det har varit klurigt minst sagt.
Men det har varit väldigt lärorikt och nog den största utmaningen jag haft på länge.
Det är så roligt att bli utmanad på jobbet eftersom jag så sällan blir det. Oftast är jag i min comfortzone och behöver inte tänka så mycket.
Så jag är verkligen glad för den här chansen!
Tanken är att boken ska vara klar och finnas när bokmässan äger rum i höst och jag längtar så mycket tills jag får visa er alla detaljer och berätta om vem som skrivit den också förstås!
Snart så!
Nu ska jag stänga av alla mobiler och beställningar och bara gräva ner mig i de här sista illustrationerna.
Snart smäller det!
(teckning gjord av Knut)
Anna Om Kärleken Till Emil!
Jag och Emil firar vårt nionde år ihop i år. Det är så himla länge! Innan Emil var mitt längsta förhållande tre år och jag tyckte att DET var länge.
I tidigare förhållanden har jag antingen blivit mer vänner än kära eller haft det så destruktivt och stormigt att det varit dödsdömt redan från början.
Med Emil är det himla lätt. Jag säger inte att det är lätt att ha ett förhållande, det kräver ständiga uppoffringar och anpassning och det är allt annat än lätt, men just att vara kär i Emil är lätt.
Han är ganska enkel, okomplicerad till skillnad från mig som är alldeles för invecklad för mitt eget bästa. Vi väger upp varandra bra och vi är bra på att utmana varandra och vidga varandras vyer.
Vårt överlevnadsknep är att vi aldrig försöker begränsa varann. Vi har väldigt olika intressen och så måste det få vara.
Jag åker till Stockholm med jämna mellanrum för att få andas lite storstadsluft för att inte kvävas i vår småstad. Emil vet att det aldrig skulle gå att hindra mig från det. Då hade vårt förhållande aldrig hållit. Jag behöver omväxling och enda sättet för mig att kunna bo där vi gör är att jag kan få åka bort ibland.
Emil är ett träningsfreak av rang och håller just nu på med klassikern så mycket tid går åt till träning och såklart är det är okej för mig. Ge och ta. Det enda viktiga för mig är att han alltid frågar om det är okej först, så han inte bara räknar med att jag är hemma och tar Knut. Man måste alltid stämma av och planera ihop tycker jag.
Vi är också väldigt bra på att ta oss tid för varann. Vi har massor med strålande barnvakter som mer än gärna tar hand om Knut och det räcker med att bara få några timmar ihop. Oftast när vi är barnfria sover middag ihop, så mysigt!
En annan viktig sak är hur vi har delat upp föräldrarollen. Att Emil gick in och tog halva föräldraledigheten redan från vecka fyra har varit livsavgörande för oss.
Att han aldrig ens ifrågasatte det och förstod att jag måste få jobba för att kunna fungera.
Om jag hade tagit större delen av föräldraledigheten och varit hemma själv hela första året, tror jag helt ärligt inte att vi hade varit ihop nu.
Jag är så oerhört glad över att vi delade på det.
Jag är inte kär i Emil jämt. Men jag älskar honom alltid.
Det går upp och ner med kärleken men det fina är att när jag blir kär igen så är det alltid i honom.
Han är min klippa och min stora trygghet och jag älskar honom så himla mycket mer än jag kan förklara.
Vad Jag Fick I Födelsedagspresent!
Jag fyllde ju år i onsdags och fick så himla fina födelsedagspresenter!
Jag fick tulpaner, finfrukost och ett par trosor från Houdini, som jag ska ha när jag åker skidor för att inte frysa om ändan (har en tendens att ALLTID frysa om baken)
Sen fick jag mat och SPA på på Hoks herrgård av Emil, så dit ska vi på söndag! Så himla lyxigt!
Av mamma fick jag den här ringen från Feministsmeden som jag önskat mig!
Av min faster fick jag den här superfina ljusstaken! Jag stod och klämde på den när hon och jag var i Växjö och när jag gick ut ur butiken passade hon på att köpa den till mig i smyg! Knut går upp på morgonen och säger -Hej lilla guldapa, har du sovit gott?
Av min storebror fick jag en så himla fin sak, nämligen en till natt i gästateljén på Tjörn! Mamma fick halva när hon fyllde år och jag fick andra halvan! Den första natten fick vi av Emil i julklapp. Det här är verkligen den perfekta presenten, jag hoppas att jag och mamma kan åka dit varje år resten av våra liv.
dont like to talk?
You and me both.
Stalk me on insta instead.
deal?
