Jag har haft den här bloggen sen 2008, såhär har November sett ut genom åren.
2008 fick jag mitt första riktiga uppdrag av Maria Soxbo som då hade Modette Market. Alltså jag var så himla glad över detta! Minns att jag tog i allt jag kunde när jag tog betalt: 2000 kronor!
Hade det varit idag hade det nog kostat det tiodubbla. Minst.

I November 2009 tecknade jag den här bilden, som fortfarande är en av mina personliga favoriter. Jag gick på folkhögskolan i Värnamo och hade så himla roligt under den här tiden.

2010 har tyvärr försvunnit då jag bloggade för tidningen Glamour då och när jag sen slutade där så försvann allt jag hade skrivit. Så himla ledsen över detta. R.I.P bloggåret 2010.

2011 däremot så hade jag precis tecknat min första kalender och den var med i Damernas Värld! Jag var väldigt stolt såklart.

2012 Hade jag tecknat ännu en kalender, i svartvitt den här gången. I mitt tycke finare än den året innan, men det tyckte uppenbarligen inte ni för den tidigare sålde mycket bättre.

2013 var året då min pappa dog, jag var gravid och sydde den här dockan till bebisen i magen. Morfardockan.

2014 slet jag för fullt med beställningar, som jag brukar göra i November. Gjorde bland annat den här som jag gillar så mycket, älskar pappan och hundens min!

Sen är det såklart årets bild, det får nog bli denna, som jag tänkte göra print av, hoppas ni gillar det!

Ni som läst den här bloggen länge vet säkert att revansch är min bästa drivkraft. Människor som sagt eller gjort något dumt hamnar på min lista, en lista som borde ha titeln ”Vänta bara så ska du allt få se”.

* Överst på den här listan är min gamla lärare från gymnasiet, som sa att han skulle äta upp sin basker om jag någonsin kom in på Konstfack. Nu hade han förvisso en poäng eftersom jag faktiskt aldrig kom in där, men han är i alla fall med på listan pga. korkad.

* Sen har vi en annan lärare jag hade när jag var ännu yngre, som klagade på att jag alltid hällde upp för mycket färg på bildlektionerna. Störde alltid den kreativa processen att stå och klaga över en sådan fånig sak. Kom tillbaka och klaga på för mycket färg när jag ställer ut på Moderna Museet i New York, käring!

* Såklart måste min lågstadielärare vara med på listan också. Har skrivit om den här händelsen förut (och den står med i Underbara Claras första bok, fin anekdot!) men när jag gick i första klass skulle vi teckna en bild av vår födelsedag. Jag tecknade blommor och paket, klänning och fjärilar och sådant man tecknar när man är sju år.
När jag visade den för min fröken sa hon att i Mars finns inga blommor, i Mars är det snöslask.
Jag tecknade en ny bild, med ett hus med snöslask utanför och i fönstret satt jag och en pratbubbla där det stod ”jävla fröken”.
Det var inte populärt….

* De lärare som klagade på mina svarta konturer när jag gick på konstskolan. Som inte tyckte det var riktig konst om man målade svarta konturer med spritpenna på alla målningar.
De där konturerna har trots allt tagit mig rätt långt, såhär i efterhand.

* Alla illustratörsagenturer som inte ens svarar när man hör av sig och vill visa sina bilder. Skämmes! Säg åtminstone nej om ni inte vill se.

* Sen är det en hel hög till på den här listan, men de håller jag fortfarande hemliga. Men vänta ni bara, en dag ska ni allt få se!