Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

Annas Öland!

Den 4 augusti har jag och Emil varit gifta i två år. Två väldigt omtumlande och händelserika år. Två år som utsatt oss och vårt förhållande på tuffa prövningar men som sedan gjort oss en miljon gånger starkare ihop.

IMG_8530 (640x427)

Vi åkte på bröllopsresa till Italien och där, på ett italienskt graviditetstest fick vi vårt första plus! Tolv veckor senare va det återigen vi två, utan bebis i magen och jag trodde inte livet kunde vara så grymt. Jag hade fel för exakt en månad senare dog min pappa.

IMG_6899

Vi åkte till Öland för att komma bort, för att försöka återhämta oss och bli hela igen. Det funkade. Öland funkar alltid till just det. När vi kom hem igen fick vi reda på att det bodde en liiiiiiten Knut i min mage!

bild

Nu har det alltså gått två år. Två år sen jag sa ja till att vara Emils fru och det var det absolut bästa beslut jag någonsin tagit! Han är den snällaste och mest omtänksamma mannen som finns, urtjusig och dessutom den bästa pappan som finns till vår lille Knut!

Photo: Jessica Silversaga541447_10151230587146496_941495061_n

Vi har infört en regel att alltid åka bort och bo på hotell på bröllopsdagen. Förra året va vi i helsingborg och gick på Håkan konsert.

I år åker vi till Öland och bor på pensionat. Som en hyllning till mitt älskade Öland och allt det gjort för oss. Tack.

öl8

Om Det Man Bara Kan!

Ibland får jag frågan om jag vill föreläsa, eller ännu värre, teckna inför publik!
– Jamen du kan sitta där och teckna porträtt så kan folk få se hur du gör!
Nej. För det första så lider jag av jordens största scenskräck, blir genomsvettig och darrig bara av tanken. Förr var jag ofta med på utställningar men nu ryser jag bara av tanken att behöva stå där bredvid små orörda plastmuggar med för söt cider och ledsna salta pinnar som ingen äter av.
Nej jag pallar helt enkelt inte med det längre.
Jag är fortfarande med på utställningar om det är sådana där jag inte själv behöver stå bredvid bilderna och le stelt medan svetten rinner på ryggen.
I slutet på juli tex, då är jag med på en samlingsutställning på Tällerud utanför Karlstad, men själv flyr jag till Norrland under tiden.

Frågan att hålla kurser har också dykt upp genom åren, men även där blir det nej från min sida.
Det är oerhört svårt att sätta sig in i hur mycket eller lite folk kan tycker jag.
För mig är det inga svårigheter alls att sitta mitt emot någon, se den personens drag och få ner det på pappret, att se var ansiktet är varmt och var skuggorna blir kalla. Veta exakt vilka pennor jag får till olika ljus med.
Men att lära ut det är svårt. Risken är att det som är jättelätt för mig och alldeles för svårt för någon annan.
Den här meningen är standard: ”hur göööööör du, jag kan inte ens rita en streckgubbe!”

Jag övar. Jag har nog tecknat i stort sett varje dag sen jag var fyra-fem år. Det är alltså 25 års tecknande, 1 timme om dagen minst, 365 dagar om året. Ja ni förstår.
Efter en stund snappar man upp saker helt enkelt. Man övar upp sitt seende.
Min lärare på konstskolan sa en gång att det är som när man tittar ner i en pool, att lära sig växla mellan att se ytan och att se botten. Så måste man lära sig att kunna växla när man tittar på en person. Att se bortom hud och ögon och bara fokusera på färgen.
Att lära ut något som för mig är självklart är alltså oerhört svårt.
Precis som det på samma sätt måste vara konstigt för en matematiker att jag typ knappt kan gångertabellen.

Ibland kan jag titta på en färdig teckning jag gjort och undra hur i hela fridens namn jag gjorde det där! Det liksom går via synen, upp till hjärnan och rakt ut i handen utan att jag hinner reagera på hur det går till.

keiko

Om Jag Hade Kunnat Skicka Ett Sms!

”Hej Pappa!

Sitter och dricker öl och pratar om dig, hur liKa du och Knut är och att jag fortfarande minns hur din sticksiga kind känns i min hand.

Jag ska vara med på den där utställningen i år igen, den du brukar åka och kolla på varje dag för att se om jag sålt något.

Vi ska ha namngivning för Knut snart, han ska heta Anders efter dig. Du hade varit så stolt om du varit hör. Att världens finaste lilla kille har fått namn efter dig. Jag läste att det betyder manlig. Det hade du nog gillat.

Fint att du fortfarande hälsar på om nätterna. Jag saknar dig på dagarna och alla mina vakna timmar. Du fattas mig pappa.

Vi ses. Jag älskar dig”

En Teckning Blir Till!

Senaste tiden har jag haft ett sånt teckningsflow och tyckt det varit så himla roligt. Har suttit uppe på kvällarna och tecknat till långt in på småtimmarna!

Här är en av de senaste bilderna jag gjort efter ett foto från midsommar. Har tröttnat lite på att bara teckna kvinnoporträtt och vill just nu hellre teckna situationer.

imageSåhär började det, utan konturer den här gången.

image

Sedan an blev det såhär.

image

Sen en vips blev den färdig!

Vad tycker ni? Förlåt att bloggen blir lidande såhär på sommaren men jag försöker jonglera supervarm bebis, teckna beställningar och samtidigt hinna vara ute i det fina vädret med min man också. Jag får ta igen det till hösten sen när allt återgår till sina vanliga rutiner.

dont like to talk?

You and me both.

Stalk me on insta instead.

deal?