Jag är tillbaka!
God fortsättning på er! Själv började jag det nya året med att få magsjuka, dvs min värsta grej. Men samtidigt måste jag säga att det är skönare att vara den som är sjuk, än att vara den som oroar sig för att bli sjuk. Dessutom var det ganska snabbt överstökat.
Men nog om tråkigheter. Nu är det nya tider och såhär i början av året tycker jag det är så härligt med en nystart. Jag var dessutom så himla klyschig att jag startade ett mammafitness-konto dagen efter nyår. Det var jag antagligen inte ensam om men känner mig väldigt taggad på att komma igång.
2019 ska bli året jag kommer tillbaka på banan, känner mig stark och som mig själv igen. Det ser jag fram emot!
Nu har det varit ett låååångt och väldigt lugnt jullov, precis vad jag önskade mig.
Vi tittar lite på hur det såg ut:
Vi firade jul ihop med Emils syster med familj i Vaggeryd. Det var verkligen en perfekt jul, precis lagom stojig och högljudd, barnen lekte och vi åt god mat. Så skönt att inte vara så många och ha barn som numera kan leka själva med varann, så man faktiskt kan få sitta ner en stund och prata.
Farfar Bengt och lill-Stickan.
Vi har numera som tradition att åka till min mamma på julaftonskvällen. Så himla skönt att sätta sig i en tyst bil och ha tre timmar på vägarna framför sig. Det är ingen trafik på julafton och barnen somnar direkt så jag och Emil får prata ostört med varann (eller i det här fallet, sjunga med ostört till diverse Disneylåtar). Så fin jultradition.
Älskar mellandagarna i Karlstad. Vi bara är, umgås, går långa promenader, sover middag, spelar spel och går på badhuset.
Jag fick egentid att gå på stan, utan barn och utan man. Bara jag. Höjden av lyx att få prova kläder i lugn och ro utan att någon är kissnödig eller irriterad. Livet!
Vi åkte på utflykt till Antik och Design i Molkom. De har sålt mina målningar i 13 år nu! Galet! Fast jag behöver verkligen uppdatera, evigheter sedan jag målade nått i olja nu.
En morgon lyxade vi till det med hotellfrukost på Plaza. Jag hade ett presentkort för två som jag fick på lanseringsfesten för JWHF och så bjöd vi med oss mamma. Sån mysig grej!
Väl hemma igen har vi alltså firat nyår, haft magsjuka och åkt skidor! Knut är en riktig fena på slalom och nu har han äntligen fattat tekniken så nu både plogar och svänger han helt själv. Emil grät nästan av lycka när han knäckte hur man gör.
Jag är ingen skidåkare och kommer aldrig bli. Jag är helt enkelt för rädd för att slå mig. Men jag gillar ju att sitta i solen förstås, så fjällsemestrar funkar utmärkt även om man inte åker skidor.
Vi har bokat en resa till Branäs vecka 11 med några kompisar. Jag har tagit på mig den tunga rollen som passare av Stig. Sjukt jobbigt, verkligen. Tänker mig husvägg i lä, ett glas prosecco och sovande bebis 😉
Den här lilla minipersonen har vi hunnit lära känna ordentligt under jullovet och det har visat sig att han är den lättaste ungen ever! Han är liksom aldrig ledsen och är han det så är det antingen mat, byta blöja eller sova och fixar man bara det så är ordningen återställd. Han verkar helt enkelt väldigt tillfreds med livet och det är vi evigt tacksamma för!
Älskade Knutte och också landat i sin roll som storebror. Tror den här ledigheten ihop var nyttig för oss allihop. För att lära känna varann, hitta rätt i vår nya vardag och bara kunna vara familj. Det finns plats för alla och det känns så himla skönt att vi landat nu.
Det blev bra.
Nu är vi fyra.