Jag har sagt upp min ateljé.
Ett litet steg för mänskligheten kan tyckas, men ett enormt kliv för mig.
Men just nu, när jag bara jobbar två dagar i veckan är det ohållbart att ha en ateljé som kostar mig 700 kronor varje dag jag är där. Ganska orimligt.
Så jag sa hejdå.

Hade sorg hela dagen och blev tårögd bara jag tänkte på det, att inte ha min plats längre, min fristad.
Men det är bara tillfälligt.
Det intalade jag mig om och om igen.
Det är bara tillfälligt.

Vi skolar in Stig på dagis efter nyår, då är han runt 1,5 år och när jag går tillbaka till att jobba heltid, känns en ateljé helt givet igen.
Att sitta hemma är ingen strålande lösning, men just nu får det ändå bli så.
Jag har mycket jobb och att bara jobba två dagar gör det stressigt, men finns allting hemma så kan jag jobba även på helger och kvällar.
Så just nu är det ett bra alternativ, om än sorgligt.

För att ens tanken på att jobba hemifrån skulle kännas uthärdlig, så gjorde jag iordning det som senare ska bli vårt sovrum, men som nu får agera ateljé i ett halvår istället.
Vi hade redan börjat lite med att ta upp ett större fönster, så nu har det fullstort fönster istället för källarfönster, vi har också gjort ett nytt betonggolv (det var golvbrunn där inne innan)
När det sen ska bli sovrum så ska vi lägga in heltäckningsmatta, men nu när jag ska sitta där inne och teckna och måla så får golvet vara betong, så slipper jag oroa mig för spill och stänk.

Taket och alla rör hade jag redan målat vita för några månader sen, men sen hamnade rummet i glömska när vi började med orangeriet. Men skönt att iallafall ett steg var gjort (så tråkigt att måla rör!)
Dock hade taket bara målats en gång, så jag började med att rolla det vitt ett varv till. Lät även färgen gå ner en bit på väggarna för att skapa lite mer höjd i rummet.
Det här rummet har under vintern används som ”måla fönster till orangeriet-rum, därav bockarna)

Jag maskerade längs den vitmålade delen på väggen, sen ”låste” jag maskeringstejpen. Man målar alltså vitt över tejpen, så allt som råkar krypa under blir i samma färg som väggen. Så sen när man målar över igen, med grönt i mitt fall så blir linjen knivskarp.
Jag målade alltså väggarna två varv i en mild grön nyans, som nästan upplevs som grå. Blev himla behagligt. Speciellt om man jämför med den knallgula som var där inne innan (från början både på väggar och tak!)
Medan jag väntade på att väggarna skulle torka, så gav jag mig även på klädskåpet som jag köpte på loppis för ett tag sen.
Började med att slipa lite som hastigast. Är inget fan av förarbete hehe. Sen målade jag hela skåpet med häftgrund och när det torkat målade jag det blekrosa. Blev så himla fint!

På onsdag går det stora flyttlasset från min gamla ateljé och hit, så arkivskåp, skrivbord och miljoner teckningar ska in i rummet.
Sen får jag nog uppdatera er om hur det ser ut efteråt, när allt är på plats.
Det blir nog bra det här till slut ändå…..