TACK för alla supersmarta tips angående tågluffen. Jag fick lite panik i natt och började googla flygbiljetter så vi får väl se hur detta slutar. Jag gillar verkligen inte att inte veta saker säkert, då får jag lite småpanik. Vill ha en ordentlig plan, att ta det som det kommer är verkligen inte min melodi.

Nu åter till Mumintrollen, har ni tröttnat än?
Hoppas inte för jag har inte tröttnat än på länge och det finns måååånga kvar att teckna!
Dags för teckning nummer åtta, nämligen Ninni från berättelsen ”Det osynliga barnet”. Har ni inte läst den måste ni göra det. Så finurlig, lite sorgsen och fin. Som alla Toves berättelser med andra ord.
(min favorit, alla kategorier, är från ”Pappan och havet” när Muminmamman målar en rosenträdgård på väggen som hon sen försvinner in igenom. Åh. Så fin beskrivning av hemlängtan och att ”gå in i väggen”)

Det här porträttet var såklart lite klurigt eftersom hon som sagt är osynlig i boken. Men det är ju detta som är det roliga med dessa porträtt, att jag måste tänka till lite och klura på hur jag ska få till min variant av det.
Såhär ser originalet ut. Överst på min önskelista är ett riktigt Muminoriginal av Tove Jansson, men de är hutlöst dyra! Ganska givet ioförsig….

Det här var ett av de porträtt jag såg fram emot mest att göra, nämligen Hemulen!
Det är så roligt det här för man får göra både manliga och kvinnliga karaktärer, gamla och unga, fula och fina, ja allt ryms i Mumindalen tydligen!

Här är original-Hemulen, fast det här är den japanska varianten.

Och här är Tove Janssons Hemul, den finaste såklart!

Det här var absolut en av de svåraste, eftersom mumintrollen själva är så väldigt olika människor i sitt utförande.
Att han skulle ha stor näsa var givet, se lite naivt snäll ut tänkte jag också skulle passa. Plus att han inte skulle ha så markerad haka.
Det här är alltså Mumintrollet!

Toves mumintroll ser ut såhär och är så himla genialiskt i sitt utförande. Enkelt men ändå så väldigt talande.

Just när jag var som mest inspirerad i tecknandet av dessa Muminkaraktärer så fick jag höra att det kanske inte var tillåtet, av upphovsrättsliga skäl.
Jag hoppas verkligen att de bara ska se det som en hyllning från min sida och något jag gör enbart för min egen skull och inte i något syfte att tjäna pengar eller liknande.
Det är en ren övning från min sida, att bli bättre på att få fram karaktärer och rolig att få tänka lite utanför min vanliga, strama, box.

Hoppas de låter mig fortsätta, för det är så väldigt väldigt roligt!
Här kommer en av mina favoritkaraktärer från Muminböckerna, nämligen Misan, Muminfamiljens hembiträde. Hon är med väldigt mycket i boken ”Farlig midsommar”, så det passar ju bra nu. Läs den om ni inte gjort det!

Och Tove Janssons fantastiska Misan, som beskriver sig själv som ”den lyckliga familjens arma hembiträde”….