Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.
Idag är jag i Stockholm, strosar runt på soliga gator och äter glass med min bästa kompis.
Så jag har förinställt detta inlägg, med andra ord så har jag ingen aning om ifall jag strosar i sol eller inte.
Men den här teckningen jag gjort i dagarna får representera sol. Den är från ett foto jag tog när vi var i Turkiet för några år sen.
Har försökt teckna den otaliga gången men nu blev jag äntligen färdig med en version av bilden. Skam den som ger sig.
Jag fick hem ett prova-på-kit från Winsor & Newton häromdagen. Med nya markerpennor som löses upp med vatten. Som akvarellfärg i pennform kan man säga.
Jag kan inte påstå att jag blev särskilt imponerad av dessa pennor. Jag tycker tjusningen med marker (promarker eller mina nya favoriter brushmarker) är just att de inte flyter ut med vatten. På samma sätt som det fina med akvarell är det där lite mer obestämda som bara blir.
I vilket fall som helst fick pennorna mig att plocka fram akvarellfärgerna och det var inte precis igår!
Först gjorde jag den här superstora bilden (50X65 cm) efter en bild jag hittat från en Gudrun Sjödén fotografering.
Den är målad med akvarellfärger, bruschmarker och de nya watercolor-marker på cansonpapper.
Den var så himla rolig att göra (jag tycker det syns att jag tyckte det) så jag var tvungen att göra en till, i samma teknik. Fast i A4 storlek den här gången.
Jag älskar att testa nya sätt och teckna. Att göra på precis samma sätt varje gång är väldigt långtråkigt och jag måste variera mig för att inte tröttna på hela teckningsgrejen, eftersom jag ägnar så himla många timmar varje dag åt just det här.
Jag tycker det här gjorde bilderna mer levande.
Gillar ni det?
En ganska vanlig beställning jag får är att jag ska teckna av personer som inte lever längre.
Att säga att jag tycker det är roligt att göra sådana teckningar kanske är fel ordval, men oftast är det dom som blir bäst.
Känns väldigt ärofyllt och nästan lite andäktigt på nått sätt.
De bilder jag tecknat på min pappa, som inte lever längre, är mina absolut bästa teckningar.
Den här helgen alltså, vilken himla toppenhelg det har varit!
Jag är egentligen inget fan av långhelger då jag tycker det är så himla roligt att jobba att jag får abstinens efter ara några dagar utan pennorna.
Men när det är 25 grader varmt så kan man ju helt klart offra sig!
Vi har haft 30-års fest för Emil, dansat till fotsulorna lossnat och hängt i min fasters trädgård, ätit grillat och lekt med Knutte. Jag har fotat och fotat och fotat men såklart glömde jag kameran hemma idag så jag kan inte visa er förrän imorgon.
Så istället för att se på bilder från vår cykelfest så kan vi kolla på den här teckningen jag gjorde klart idag. Ett beställningsjobb från Sara, som ville ha en tecknad gravidbild istället för de klassiska fotona alla andra tar.
Kul idé och roligt för mig, som gillar att teckna både prickar och runda magar!
@annaileby_art
anna@annaileby.com