”Hej Pappa!

Sitter och dricker öl och pratar om dig, hur liKa du och Knut är och att jag fortfarande minns hur din sticksiga kind känns i min hand.

Jag ska vara med på den där utställningen i år igen, den du brukar åka och kolla på varje dag för att se om jag sålt något.

Vi ska ha namngivning för Knut snart, han ska heta Anders efter dig. Du hade varit så stolt om du varit hör. Att världens finaste lilla kille har fått namn efter dig. Jag läste att det betyder manlig. Det hade du nog gillat.

Fint att du fortfarande hälsar på om nätterna. Jag saknar dig på dagarna och alla mina vakna timmar. Du fattas mig pappa.

Vi ses. Jag älskar dig”

Senaste tiden har jag haft ett sånt teckningsflow och tyckt det varit så himla roligt. Har suttit uppe på kvällarna och tecknat till långt in på småtimmarna!

Här är en av de senaste bilderna jag gjort efter ett foto från midsommar. Har tröttnat lite på att bara teckna kvinnoporträtt och vill just nu hellre teckna situationer.

Såhär började det, utan konturer den här gången.

Sedan an blev det såhär.

Sen en vips blev den färdig!

Vad tycker ni? Förlåt att bloggen blir lidande såhär på sommaren men jag försöker jonglera supervarm bebis, teckna beställningar och samtidigt hinna vara ute i det fina vädret med min man också. Jag får ta igen det till hösten sen när allt återgår till sina vanliga rutiner.

Idag är det en speciell dag, för idag för exakt ett år sedan fick vi ett plus på stickan!
Sju långa månader efter missfallet tog det innan det där plusset kom och jag hann tänka både en och två gånger att jag nog aldrig skulle kunna bli gravid igen.
Bebisen som vi förlorade var planerad att komma på just midsommar, men istället fick vi ett nytt plus just då.

Jag hade tagit så många gravidtest de månaderna att jag tappat räkningen. Det här testet tog jag liksom på rutin, när Emil gått till jobbet för jag ville inte berätta att jag ständigt testade för han blev så arg att jag aldrig kunde hålla mig till ”rätt dag”.
Det här var sex dagar innan jag egentligen kunde testa och jag visste att även den här gången skulle det bara visa ett streck, som alla andra månader.
Jag tog testet, la det på sängbordet och glömde nästan bort det för jag visste ju att det inte var nått, at det ändå skulle vara för tidigt.
Kollade till och hann tänka att från den här vinkeln ser det nästan ut som två streck. Tog upp det och två klarblåa streck lyste tydligt.
TVÅ!!!
Ringde till Emil
-Du måste komma hem, det har hänt nått!!
– Vadå?
– JAG ÄR GRAVID!!!!

Idag är det ett år sen. Ett år sen hela livet ändrades på bara några sekunder. Ett streck som sedan visade sig vara den bästa personen i hela världen!
Tänk att vår unge, som ligger i sängen och gurglar just nu, började som det där lilla strecket.
Det bästa och finaste lilla strecket jag sett!