Nu slår jag ihop några önskerubriker till ett inlägg.
Först ut: Knuts rum!

Det här var det jag såg fram emot mest att få barn, att få inreda ett barnrum!
Egentligen behöver inte Knut något rum i nuläget eftersom han sover i en vagga bredvid vår säng, men det är ju oväsentligt.
Såhär ser det ut:

Tallrikshyllan vi tidigare hade i köket får numera agera bok och pryl hylla. Den målade jag i samma gula som skötbordet.
Muminfigurerna i papp kommer från barnboksavdelningen på ett bibliotek och till höger finns en del av Knuts kläder, påslakan, filtar och leksaker. I den turkosvita påsen ligger kläder som blivit för små som får sparas till bebis nummer två.

Gunghästen har Knut fått i present av faster Snygg och skidorna och pjäxorna har han fått av Albin och Erika. De kom dessutom med ett så kallat hyrköp, dvs att när han växt ur dom så kan han lämna in dom och få ett par nya i rätt storlek upp till han är stor! Världens bästa present (speciellt enligt Emil, som är en slalomfanatisker)

Skötbordet är från loppis och ett sånt man kan vika ihop. Världens bästa uppfinning för det tar ingen golvyta. Skötbädden är från Ullared och träklossarna med Knuts namn är från loppis. I den prickiga lådan ligger alla Knuttes bodys så man slipper gå iväg för att hämta kläder. Mobilen ovanför skötbordet är från Ikea och en sån storfavorit att vi var tvugna att köpa en till, att ha i köket.

Stringhyllan med alla prylarna. Vi kör stenhårt på leksaker från brio och hoppas slippa skräniga plastleksaker (säkert lättare sagt än gjort) Ibland lägger jag Knut på den stora mjuka mattan så han får ligga och kolla på alla sakerna, där kan han ligga ur länge som helst. Det finns ju en del att titta på om man säger så.

Sängen har vi målat grön och rosfåtöljen är från Åhlens. Tapeten över sängen har min kompis Wenche designat. Vimpeln ”heja pappa” som sitter på sängen gjorde jag till Göteborgsvarvet när jag och Knut skulle heja på Emil. Men den glömde jag såklart hemma, så nu får den sitta på sängen istället.

Knuts bilpark! Bilen i trä har Emil köpt på loppis och den är en succé när det kommer hit lite större barn och vill leka. Den röda brandbilen köpte jag på loppis för bara några veckor sen.
I den röda tygpåsen finns en brio tågbana.

Så när vi ändå är inne på Knut kan vi ta lite fler önskerubriker på ämnet: Anna om amning

Som ni vet så ammar jag inte Knut. Man kan väl säga att det är ett gemensamt beslut som jag och Knut tagit ihop.
När han kom, tre veckor för tidigt, så förstod han inte riktigt hur man skulle göra när man ammade. Vi försökte och försökte men han fick aldrig riktigt kläm på det.
Ibland åt han en stund men eftersom han var så liten behövde han få i sig mer än vad han fick genom att amma. Han blev helt enkelt för trött av att försöka så vi ändå fick ge flaska efteråt (med bröstmjölk)
Vi försökte i ungefär en månad och hela den tiden fick han min mjölk fast på flaska. Sen kom vi fram till att det helt enkelt inte fungerade så då övergick vi, en smula sorgset, till ersättning på heltid.

Jag hade tänkt amma. Såg fram emot det och tyckte det skulle bli så mysigt.
Men när det inte funkar, så funkar det inte.
Jag fick hjälp från alla möjliga håll men till slut tyckte till och med barnmorskan att jag kunde sluta med gott samvete, när hon såg hur både jag och Knut kämpade.
Sen dess är Knut en mycket glad och nöjd och framförallt MÄTT bebis och det tycker jag är det viktigaste av allt!

Nästa önskerubrik: Mamma Anna

Ja, här skulle man ju egentligen från Knut hur jag är men eftersom han vägrar erkänna så får jag göra en uppskattning om hur jag är som mamma.
För det första så är jag inte alls som jag trodde jag skulle va!
Jag tycker det är MYCKET roligare och mysigare än jag trodde och jag liksom längtar efter honom när han sover till och med!
Jag är påhittig och ombytlig och kan alltid hitta på nya sätt att underhålla honom eller klura ut vad det är han vill.
Jag har lätt för att hitta på ramsor och sånger och kan sitta med honom i knät i timmar.
Jag är helt klart en soffpotatismamma, som gärna sitter i mitt soffhörn med Knut, medans Emil är mer aktiv och går ut och går och åker iväg med honom och sådär.
Men eftersom jag sitter så mycket med honom så känner vi varann extremt bra. Jag förstår hans minsta vink och är nästan alltid steget före vilket ger en väldigt glad bebis!
Så jag skulle nog säga att jag är en grym mamma faktiskt. Jag känner mig himla stolt som klarar av det så bra iallafall.

Sista önskerubriken på ämnet: Annas bästa barnböcker

Åhhh jag ÄLSKAR barnböcker! Min mamma jobbade som dagisfröken när jag va liten, så jag fick bara de absolut bästa barnböckerna, de som är fiffigt skrivna och med fina bilder.
Här kommer några av mina favoriter:

Herr Bohm och sillen.
Nämen Benny.
Magister Flykt (fast den kanske bara finns på film? Men i vilket fall som helst så är den bäst!)
Sunkan flyger.
Den vilda bebin.
Fem feta cirkusgrisar.
Det osynliga barnet.
Nasse hittar en stol.
Alla Pettsson böckerna!
Hur gick det sen?
Den lilla lilla gumman.

När jag är ute på diverse upptåg, företagsfrukostar, möten eller resor blir folk alltid lika förvånade över att jag jobbar.
Jag började jobba när Knut var tre veckor och jag och Emil har lagt upp det så att han jobbar måndag-onsdag och jag jobbar torsdagar och fredagar.
Detta gör att Knut och Emil har en fantastisk relation, han är precis lika glad (eller ledsen) hos Emil som hos mig och det blir aldrig det där att bara mamma kan trösta, natta eller mata.
Även om jag hade ammat så hade det funkat att ha det här upplägget ändå eftersom jag jobbar hemifrån, men nu tyckte varken Knut eller jag att amningen fungerade så vi övergick till ersättning när han var runt fem-sex veckor, vilket gör det hela ännu enklare.

Det är såklart en lyx att kunna dela på föräldraledigheten såhär men man blir sannerligen inte rik på det. Men jag tycker det är värt det, hundra gånger om!
För oss fanns aldrig alternativet att Emil inte skulle vara hemma, oavsett pengar. Jag lever gärna på vatten och bröd när jag ser hur bra det går nu och hur fint det känns att dela på ansvaret och också dela på erfarenheten att ta hand om en liten spädis.
Jag hade aldrig bara kunnat vara hemma ett år och lägga företaget på hyllan. Mitt företag är en väldigt stor del av mitt liv och vem jag är, hade jag inte fått fortsätta med det hade jag blivit en bedrövlig mamma.
Nu hinner jag längta både till jobb och till bebis så det är det bästa av två världar.

Om ni har möjligheten att dela – gör det!
Hellre en fattig familj med en närvarande pappa än en bebis i märkeskläder!
Heja pappaledighet!

Nu behöver jag er hjälp igen Och ni är ju de som vet bäst.

Vad tycker ni är bäst, att trycka print på lite finare papper, i begränsad upplaga, numrerade och signerade. Men lite dyrare.

Eller…

”Vanliga” print, i obegränsad upplaga, där signaturen är tryckt. Så lite mindre unikt, men lite billigare.

Vad tycker ni är bäst?

För ett tag sen gjorde jag teckningar till ett jobb som tyvärr inte blev av, men då kan jag ju visa dom för er istället.
Temat var Frankrike och Paris och såhär såg mina bilder ut: