Om Min Utställning!
I början på mars nästa år har jag min första egna utställning!
Har ställt ut massvis med gånger när jag var yngre men alltid ihop med andra, så nu är det första gången jag helt får bestämma hur det ska se ut och kännas alldeles själv. Så himla roligt. Roligt och SVÅRT!
Jag har en vision och en röd tråd i bilderna. Den är kanske inte tydlig för andra men för mig är den det och det är väl det viktigaste.
Lokalen jag ställer ut i heter Blickfånget och ligger i Gummifabriken i Värnamo. Det är ett enda stort rum, med mycket fönster in i galleriet så det gäller att tänka till.
Som tur är jobbar Emil som just kulturvaktmästare där, dvs det är han som hänger utställningarna så jag kan nog få igenom det mesta jag tänker, he he.
Planen är att ha med minst tio stora teckningar. Jag tycker de stora (50×70) ger mycket mer wow-känsla.
Just nu har jag sex klara och två halvfärdiga, men en hel hög med inspiration kvar så jag hoppas bara jag ska ha tid att göra det också.
Jag försöker få fram en viss ensamhet i bilderna, även om det är flera personer på en del av dom. Att alla ändå har sitt eget liksom. Kanske är det min introverta sida som lyser igenom?
Det svåraste av alltihop, är att komma på ett namn till utställningen. Kanske tar jag det som min vän Anton gav mig som slogan en gång: Konsten att teckna en mjuk linje med en vass kant.
Stig 9 Månader!
Det är nu man ska säga att han varit lika länge på insidan som på utsidan, så jag säger det då.
Det är hundra miljoner gånger lättare att ha honom utanför än innanför skulle jag vilja påstå.
Nu har vi klarat av en hel semester med Stig och jag måste säga att det har gått över förväntan!
Jag hade ett öppet sinne inför semestern och insåg att det kanske skulle bli tufft med en bebis, men icke sa nicke, det har varit precis som vanligt!
Vi har gjort utflykter, sovit i tält, åkt bil och varit precis som innan han kom. Det enda är att man måste ha med sig lite mer packning och hålla lite extra koll på hans mattider.
Jag har liksom väntat på att den där ”två barns-chocken” alla pratar om ska komma, men jag har inte märkt av den alls.Och nu fyller han snart ett år så jag antar att den inte kommer.
Jag tycker helt enkelt inte att det är jobbigt att ha två barn.
Vi har också haft den enorma turen att ha två relativt enkla barn. De bråkar inte, gråter inte och de sover på nätterna. Jag förstår att allting kan ändras på ett ögonblick, men just nu är det fantastiskt och det tänker jag njuta av!
Grattis Stig på din 9 månaders dag, dock kom detta inlägg nästan en månad försent men så kan de gå i semester tider.
Semester i Värmland, sista delen!
När vi skulle åka hem från våra tio dagar i Värmland, så stannade vi hos min mormor Ulla, dvs Knuts gammelmormor som han kallar Uggla, eftersom han trodde hon hette det först och sen har det fastnat.
Obligatoriskt fika i finporslinet. Knut övade i bilen innan på att prata sakta och tydligt, så hon skulle höra vad han sa.
Det gjorde hon så det hela gick väldigt bra. Mormor fick också bekanta sig lite mer med Stig, tidigare gånger har han varit så förkyld så då ville vi inte ta med honom. Tänk att det skiljer 97 år på dom!
Hoppas jag får ha min mamma såhär länge!
Sen var vi tvungna att ta en fyra generationer-bild förstås!
Knut ville absolut ta en med självutlösaren också, så det gjorde vi! Kolla vilket strålande gäng av Ileby:are!
När vi fikat och pratat och kramats hejdå, åkte vi vidare mot min barndomskompis Anders och Sofie, som flyttat från Göteborg till Värmland.
De sa upp sig från sina toppjobb, sålde lägenheten inne i Göteborg och har nu köpt ett torp mitt ute i ingenstans som de ska renovera. Älskar sånt här, när folk bara vågar hoppa! Är dock inte avundsjuk på allt jobb med att renovera ett hus, men det kommer bli så himla fint!
De odlar humle också, så vi fick en tur för att se odlingarna. Om ni vill följa dom, med odlingar och husrenovering och allt, så heter de @torpetshumle på instagram!
Anders är alltså son till min mammas nya kille. Liten värld va…
När vi käkat pizzalunch och gått husesyn fortsatte vi hem mot Småland.
Tack för den här gången Värmland, du var fantastisk i vanlig ordning!
En Dag På Vänern!
Väl tillbaka i Karlstad igen, så skulle vi få en tur med Stefans båt på Vänern!
Båtpremiär för Stig. Tänk att det finns så små och gulliga flytvästar,´.
Vi åkte till en egen ö. Så härligt att kunna få helt egna platser när man har båt.
Sittunderlag redo för dom två i familjen som alltid får blåskatarr av kalla stenar.
Vi hittade en perfekt plats, lagom i lä och med bra ryggstöd.
Stig fann sig tillrätta direkt och firade med att äta upp lite harbajs…..
Det stora barnet började genast leka. Det finns ingen som är så bra på att leka själv som han! Direkt blir barkbitar gubbar, en pöl blir en ocean och några stenar ett fort.
Kaffe och smörgås utomhus, dvs det bästa som finns!
Världens bästa mamma!
Knut visade Stefan allt han byggt. Härligt att hitta nya vänner.
På min bucketlist: köpa båt, bo i Värmland.
Jag hade precis fyndat min drömtröja på rea och var mycket nöjd över detta. Har velat ha en Hope grand länge men de är ju alltid så jäklans dyra, så hängde det en ensam på en galge på åhlens, i min storlek, med 70% rea. YAY!
Stig blev trött av all frisk luft och somnade bakom en sten, invirad i Stefans handduk.
När molnen hopade sig så var det dags att åka hemåt igen.
Hoppas jag kan få med ”köpa båt, flytta till Värmland”, på Emils bucketlist också. Tänker att denna bilden hjälper till!
Knutte skötte spakarna.
Stefan: -Här Knut, här gasar man.
Knut: -Ehhh, jag veeeeet det. Jag har kört båt innan faktiskt.
Tack Stefan för en himla fin dag!
dont like to talk?
You and me both.
Stalk me on insta instead.
deal?
