Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

Dagens Porträtt och Kläder!

Eftersom jag numera bara har ett provisoriskt kontor hemma så har jag inte kopplat in min scanner, så istället fick jag fota dagens porträtt av min ständiga inspirationskälla, fröken Emily Dahl! (därav lite taskig färgåtergivning)

IMG_3290

Idag ringde de förra husägarna och sa att vi kan komma och godkänna städning och sådär imorgon, så nu hoppas jag verkligen att vi kan få nycklarna vilken dag som helst!
Eftersom jag numera inte längre har något kontor i stan, så känns det mer legitimt att bara pyssla med huset.
Då kan jag vara där alldeles ensam när Emil jobbar, sitta på golvet och skruva ihop spjälsängen, måla väggarna vita i barnrummet och fogarna svarta på kökskaklet.
Måste nog ta med mig en sovsäck och en kudde dock, eftersom jag numera blir helt slut av minsta ansträngning. Orkar knappt någonting längre men får jag bara göra det i min takt och ta många pauser ska det nog gå bra.
Det märks att bebisen växer mycket nu för bara senaste veckan så har jag blivit jättemycket tröttare och den ligger så högt upp at jag får svårt att andas bara jag går i trappan. Blir till och med andfådd av att ligga i sängen!
Det känns som den här bebisen lika gärna kan komma imorgon (det ser ut som den ska göra det också)

gravidröd

* T-shirt från Marimekko (kommande bebis har likadan, och ja, jag kommer bli den där mamman som gärna matchar sitt barn)
* Två tröjförlängare, en svart och en vit, båda från H&M
* Gravidtights, H&M
* Sjal med körsbär från Shock i Malmö

Dagens Färgglada Outfit!

Idag ser jag ut såhär, börjar bli rejält tjock men nu är det ju inte så långt kvar (8 veckor idag!)
Dagen har än så länge bestått av en sjukt tidigt frukost (varken jag eller Emil kunde sova) vi satt uppe och åt frukost klockan 5.30 imorse! Sen gick vi och la oss igen och somnade som två hösäckar på en sekund.
Sen åkt evi till Erikshjälpen och lämnade grejer, känns som vi är där varje dag och lämnar mer och mer saker. Det är så himla skönt att bara rensa och lämna ifrån sig! Vi flyttar ju som sagt till ett 100 kvadratmeter mindre hus så det är inte mycket som får plats.

Låg vaken igår kväll och funderade på hur jag skulle inreda mitt nya kontor. Det kommer ju som sagt vara i källaren så det blir lite dåligt med ljus. Därför tänkte jag nog måla det vitt (!!!) och kanske ett färgglatt golv. I taket ska Emil sätta upp vita lysrör så att ljuset blir ultimat för att teckna i och man slipper sitta och kisa och anstränga ögonen i onödan. Älskar att vara gift med en elektriker, de kan alltid klura ut fiffiga lösningar. Iallafall MIN elektriker!
Eftersom det är betonggolv tänkte jag först lägga in en heltäckningsmatta men med droppande färg och borttappade knappnålar kändes det som ett dåligt alternativ. Får väl helt enkelt ha tofflor på mig istället.
På väggarna ska jag ha gott om hyllor så allt mitt material får plats, vill ha ett så tomt skrivbord som möjligt (alla som sett mina tidigare kontor vet att detta knappast är möjligt för mig dock)
Åh det är det bästa som finns, att plocka upp allt material, lägga blocken i fina högar och pennorna i olika färgglada burkar, sortera garnerna efter färg och ställa alla penslar i en kanna!
Nu är det inte långt kvar!
Vi har redan fått nycklarna till garaget och har flyttat det mesta av våra grejer, så nu väntar vi bara på att få tillgång till själva huset.
Tapetrullarna och färgburkarna står redo här hemma, ikea möblerna väntar på att bli ihop monterade och jag vill sätta tänderna i barnrummet!
Åh längtar ihjäl mig!

Just ja, det här skulle vara ett inlägg om hur jag ser ut idag (kunde inte fota utomhus för det regnade och det här va enda stället där det inte stod flyttlådor):

mintgrön

* Svart klänning, en gammal från MQ
* Mintgröna strumpbyxor, H&M
* Mintgrön stickad tröja, Gengåvan i Karlstad
* Svart basker, gammal som sjutton

Annas Nya År!

teckning

Teckning gjord av Hanna.

Nyårsdagen har alltid varit en av mina bästa dagar (speciellt idag eftersom jag slapp ha ont i huvudet) för det känns som ett oskrivet blad och en ny början.
I år ser jag fram emot det här:

* Få varmvatten i kranen utan att först gå ut och elda i pannan, sen vänta en timme eller två innan det blivit varmt. Åh vad jag ska duscha, bara för att jag kan!
* Få se vad som kommer upp i rabatterna i nya huset. Tror det kommer vara magiskt då den lilla tanten älskat sin trädgård.
* Inreda mitt livs första barnrum! Det är det jag längtar efter mest med det nya huset! Att få bädda en pytteliten säng och tända den lilla nattkaninlampan bebisen fick av sin mormor i julklapp.
* För första gången i livet sova i en helt ny säng! Jag och Emil fick en ny säng i inflyttningspresent av hans pappa, hur bra är inte det!? Den gamla ska vi elda upp!!
* Komma i mina blommiga klänningar igen.
* Föda barn och bli mamma.
* Se Håkan spela på Slottsskogsvallen i Göteborg! Fick biljetter av Emil i julklapp och bebisen får förhoppningsvis vara med med hörlurar. Tänker mig sommar, picknick, en bebis i sjömansbody och Håkan! Åh längtar!
* Formexmässan i Stockholm i mitten av januari. Vi ska samla inspiration, strosa på Söder och äta hotellfrukost. Sista gången innan vi blir tre.
* Hälsa på Mattias, Majken och Matilda i nya huset!
* Skruva upp alla stringhyllor i ett hus där de kommer passa perfekt, ställa in böckerna i färgordning och öppna altandörren när solen skiner.
* Gå på barnvagnspromenad med finaste vagnen.
* Att det så kallade ”sorgeåret” äntligen är över.
* Bo i ett hus där det är mer än 15 grader i köket på vintern.
* Få inreda mitt nya hemmakontor.
* Alla loppisfynd jag ännu inte vet om att jag kommer göra, tänk va!
* Få bestämma namn på en liten person jag ännu inte fått träffa.
* Få nycklarna till huset och för första gången känna att jag bor någonstans som ingen kan ta ifrån mig.
* En sommar med Emil och nya bebisen, förhoppningsvis på Öland.
* Börja spara pengar redan nu så jag i början av sommaren kan köpa mig en seafollybaddräkt och känna mig fin igen.
* Tapetsera med Stig Lindberg tapet.
* Måla om kökssoffan ljusgrön.
* Fira jul med en liten person som kommer tycka bäst om paketsnörena.
* Kunna ha klänning och bara ben igen.
* Ha ett badrum med golvvärme.
* Få en stor tvättstuga så att strykbrädan alltid kan stå framme.
* Fylla 30!
* Få tillräckligt långt hår för att kunna ha det i lilla My knut.

Hejdå 2013, Hej 2014!

Vad ska jag säga om 2013, det är ett så stort och omvälvande år att jag inte vet var jag ska börja.
Minns att jag satt på avdelning 33 på sjukhuset, kollade ut över ett gråslaskigt Karlstad och tänkte gott nytt jävla år då.
I rummet intill låg pappa och det här var den sista avdelningen, den vi först till varje pris ville undvika att hamna på och i slutet bönade och bad om att få komma till.
Minns när vi frågade sjuksystern om det inte fanns plats här snart, att detta faktiskt var pappas avdelning och att vi var trötta på att slussas runt. Hon svarade – Det är lång kö hit tyvärr.
Tänk att det är kö till avdelningen man dör på. Hur sorgligt är inte det?
Dessutom vet man att när man väl får en plats, betyder det att någon annan lämnat den.
Min pappa hann vara på den avdelningen i tre dagar innan hans plats lämnades till någon annan.
Så började mitt 2013.

Alla pratade om ”sorgeår”. Att det tar ett år innan sorgen börjar släppa. Det är antagligen sant men samtidigt ingen vidare tröst att höra när året precis börjar och det känns oändligt långt till nästa tar vid.
Det där jävla sorgeåret. Som vi hatade det, men lik förbannat fanns det inget alternativ än att börja beta av det, med små små myrsteg gick vi framåt.

Efter begravningen blev det lättare. Den var så fin och ljus att man kände att det blev ett värdigt avslut. Ett avslut långt bort från sjukhus och handsprit.
Efter det kunde man släppa bördan att behöva vara ledsen för någon annans skull. Nu kunde man vara ledsen för sin egen och det är betydligt mycket lättare.
Hela januari och februari försvann i en dimma och bakom suddiga gråtögon gick man vidare in i mars.

Jag fyllde år, mitt sista år innan 30 och frustrationen över att inte vara gravid började stiga mig åt huvudet.
Månaderna delades upp i ägglossningar, före och efter. Evig väntan och besvikelser när det likförbannat bara visade ett streck.
Jag grät mycket i smyg och kände att ingen riktigt förstod hur det kändes. Vem pratar man med om bebisar som vägrar komma och pappor som inte längre finns?
Jag stängde in mig i mig själv och slutade prata om saken, för jag hade slut på ord för att beskriva hur det kändes.

Jag flyttade mitt företag till ett nytt kontor. En reklambyrå som tidigare bara varit någon slags drömtillvaro i mitt huvud.
Minns när allt var klart, jag hade flyttat in alla mina saker och fått en inloggning på nya datorn. Det var vår och jag cyklade hem för första gången efter vintern. I en nedförsbacke tog jag upp mobilen, slog in pappas nummer och den första signalen hann nästan ringa innan jag kom ihåg att jag inte kunde ringa honom och berätta om roliga saker som hänt längre.
Jag glömde bort, i en kort minut, att han inte längre fanns.
Jag cyklade resterande sex kilometer hem med tårarna strömmande längs kinderna och det var här jag för första gången förstod att det var på riktigt.
Aldrig mer pappas – Hej Anna!

Det blev midsommar och vi åkte till Öland.
Minns att det kändes som jag flydde när vi åkte över bron. Bort från allt. Bort från bebislängtan och oändliga tårar.
Öland är min eviga fristad och dit jag allra helst flyr och gömmer mig bland vallmofälten.
Det här blev vändpunkten på året.
Det blev precis sådär som jag hoppades på. Lugnt. En innergård med jordgubbstårta och rödvin, ett tält fullt med kondens och vänner som inte frågade men som ändå visste precis.

Kom hem med nya krafter, påfylld med Ölandsluft och ny energi.
Trots allt ändå övertygad om att livet kan vara himla fint mitt i allt elände. Med en känsla av att det kanske går att överleva trots att man inte tror det.
Veckan efter midsommar fick vi vårt plus.

öland29öland28öland33öland37http___makeagif.com_media_6-24-2013_8HBdjaöland34öland18öland22öland8öland14öland9öland16öl6

öland38

 

dont like to talk?

You and me both.

Stalk me on insta instead.

deal?